Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En tebjudning och dess följder.
tycker bäst om att få fantisera på egen hand ... Sista gången
jag gjorde en pudding, glömde jag att lägga i mjöl. Men det
var för att jag höll på med att dikta den allra vackraste histo-
ria om dig och mig, Diana.
Det var som så, att du låg förfärligt illa sjuk i smitt-
koppor, och alla övergåvo dig, men jag var inte rädd, utan
tordes gå till dig i ditt sjukrum och skötte dig, så att du
kvicknade till liv igen. Men se’n fick jag själv smittkoppor
och dog och blev begraven under popplarna på kyrkogården,
och du planterade en rosenbuske på min grav och vattnade
den med dina tårar, och aldrig, aldrig glömde du din ung-
domsvän, som offrade sitt liv för dig ... O, det var så rö-
rande och vackert, Diana! Tårarna runno utför mina kinder,
medan jag rörde sockret och äggulorna till puddingen. Men
jag glömde mjölet, och puddingen blev litet konstig. Mjöl är
en viktig sak i puddingar, må du tro. Marilla blev så för-
tretad, och det undrar jag visst inte på. Hon har ett fasligt
schå med mig.
Vet du, det var ett gränslöst spektakel med vaniljsåsen
i förra veckan ... Vi hade äppelkaka till middag på tisdagen,
och halva kakan var kvar och rätt mycket sås i såsskålen.
Marilla sa’, att det skulle räcka till en middag till och bad
mig sätta den på skafferihyllan och täcka över den. Jag äm-
nade naturligtvis täcka över den så mycket som täckas kunde,
Diana, men medan jag bar skålen, så låtsade jag, att jag var
en nunna — en katolsk nunna, som tog slöjan för att i klost-
rets avskildhet begrava sitt krossade hjärta — och så glömde
jag rakt bort vaniljsåsen.
Nästa morgon kom jag ihåg mig och sprang till skaf-
feriet. Diana, tänk dig, om du kan, min ohyggliga fasa, när
jag hittade en mus, en liten grå mus, som dränkt sig i pudding-
såsen!... Jag tog upp den med en sked och slängde den
över staketet, och se’n diskade jag skeden i tre vatten. Ma-
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
