Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om
Anne som räddande ängel.
nyckeln, förrän jag läst slut på mina läxor - inte ens
jaa ber och bönfaller er på mina bara knän ... Det gar nog
an att säga, att man ska stå emot frestelsen, men det faller
sig bra mycket lättare att stå emot den, om man inte kan
komma åt nyckeln. Ska jag se’n springa ned i källaren och
hämta oss några frusna äpplen — dem, som Marilla sa’ inte
var värt att hålla på längre? Skulle inte Matthew vilja ha ett
par frusna äpplen?
_ jo, det kanske inte skulle vara så tokigt, sade Matthew,
som aldrig smakade ett fruset äpple, men kände till Annes
svaghet för dylika.
Just som Anne triumferande uppsteg ur källaren med en
tallrik full med brunröda fläckiga äpplen, hördes utifrån ljudet
av brådskande fotsteg på den islupna brädgången, och i nästa
ögonblick slogs köksdörren upp. In rusade Diana Barry, lik-
blek och flämtande, med blott en schal kastad över sitt huvud.
Anne släppte i häpenheten både ljus och tallrik, och tallrik,
ljus och äpplen rullade om varandra utför källartrappan. Äpp-
lena hittades morgonen därpå, läckert inbäddade i en massa
av smält talg, av Marilla, som plockade upp dem och tackade
försynen för att inte elden kommit lös.
— Vad står på, Diana? ropade Anne. — Har din mamma
äntligen låtit beveka sig?
— O, Anne, för all del, kom genast! bad Diana ängsligt.
- Minnie May är så fasligt sjuk - hon har så ont i halsen
och det är, som om hon ville kvävas .. . Mary Joe säger, att
det är strypsjuka — och pappa och mamma ha åkt till stan,
och ingen finns, som kan hämta doktorn. Minnie May är så
dålig, och Mary Joe vet inte, hur man ska bära sig åt — o,
Anne, jag är så förfärligt rädd!
Matthew sträckte sig utan ett ord efter sin mössa och
sin rock, gled förbi Diana och försvann i mörkret ute på
gården.
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
