Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En konsert, en katastrof och en bekännelse.
— Gör mig nu inte räddare än vad jag redan är! bad
Anne. — Ja, jag vet nu, hur det känns att gå in i en lejon-
bur ... Men jag måste göra det. Felet var mitt, och det måste
jag nu bekänna. Lyckligtvis har jag haft rätt mycken övning
i bekännelseväg . ..
— Ja, hon sitter i salen, sade Diana. — Du kan gå in,
ifall det roar dig. Jag skulle inte våga. Och jag tror aldrig
du kommer att uträtta ett dugg.
Efter denna uppmuntran samlade Anne allt sitt mod,
gick beslutsamt fram till salsdörren och knackade försiktigt.
Ett skarpt »kom in!» följde.
Fröken Josephine Barry, mager, stel och siratlig, satt och
stickade med stor energi framför brasan. Hennes vrede hade
ännu ingalunda lagt sig, och hennes ögon blickade vasst ge-
nom de guldbågade glasögonen. Hon vände sig om i sin
stol, väntande att få se Diana. I stället föll hennes blick på
en blekkindad flicka, vilkens stora ögon uttryckte en sällsam
blandning av förtvivlans mod och skygg fasa.
- Vad är du för en? frågade fröken Josephine Barry
utan några vidare ceremonier.
— Jag är Anne på Grönkulla, sade den lilla gästen med
skälvande röst, i det hon med den för henne karaktäristiska
åtbörden knäppte hop händerna. — Och snälla fröken, jag
kommer för att bekänna.
— Bekänna vad för slag?
— Att det var ensamt mitt fel, att vi kommo hoppande
ned på er i sängen i går afton. Det var jag, som hittade på
det. Diana skulle aldrig ha tänkt ut någonting sådant,, det
är jag säker på. Diana är en mycket hyfsad och fin flicka,
fröken Barry. Så därför är det mycket orättvist att ge henne
skulden, det får ni inte.
- Får inte? Hm!... Nog gjorde Anne sitt bästa, nar
179. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
