Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fantasien på avvägar.
— Gå stora landsvägen och slösa bort en hel halv-
timme! Spring nu, annars ska du minsann få se på annat!
— Jag kan inte gå genom spökskogen, Marilla! skrek
Anne i full förtvivlan.
Marilla stirrade.
- Spökskogen? Yrar du? Var i alla dar ligger spök-
skogen?
— Granskogen på andra sidan bäcken, sade Anne med
en förfärad viskning.
— Prat! Här finns väl ingen spökskog någonstans!
Vem har satt sådana dumheter i huvudet på er?
— Ingen, svarade Anne. — Diana och jag ha gjort upp,
att det spökar inne i skogen. Alla ställena här omkring ä’ så
- så - vanliga. Vi gjorde upp det här för att ha roligt.
Vi började på med det i april. Det är någonting så roman-
tiskt med en spökskog, Marilla. Vi valde granskogen, därför
att därinne är så mörkt. Åh, vi ha tänkt ut sådana hemska
saker, så håren kan resa sig på ens arma huvud ... Där går
en vitklädd dam av och an vid bäcken just vid den här tiden
och vrider händerna och uppger gälla skrik... Hon visar sig,
när det ska inträffa något dödsfall i familjen. Och ett litet
mördat barns vålnad hålls uppe i dungen kring Näktergalsro
— den smyger sig fram bakom en och lägger sina kalla fing-
rar på ens hand — så! O, Marilla, jag ryser, bara jag tän-
ker på’t... Och en karl utan huvud vankar av och an på
stigen, och vita skelett rassla åt en mellan grenarna... O,
Marilla, inte för något pris i världen skulle jag vilja gå genom
spökskogen, sedan det blivit mörkt. Jag är säker på, att vita
gestalter skulle sträcka sig fram bakom träden och ta mig ...
_ Aldrig har jag väl hört på maken, utbrast Marilla,
som lyssnat i stum häpnad. — Anne Shirley, det är väl aldrig
din mening att säga mig, att du tror på alla de där dumhe-
terna, som du själv funnit upp?
- 187 - .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
