- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
197

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anne blir bortbjuden på te.
din trädgård. Fröken Cuthbert har sagt mig, att du har en
egen liten täppa. Den vill jag gärna se, för jag är så intres-
serad av blommor.
Anne lät sig åter föras ned och tröstas, och det var ju
stor tur i oturen, att fru Alian var en sådan snäll och hjärte-
god människa. Det sades inte ett ord mera om linimenttår-
tan, och när gästerna gått, fann Anne, att hon haft roligare
under eftermiddagens lopp än man kunde ha vägat hoppas, i
betraktande av den förfärliga händelsen.
Hon drog emellertid en djup suck.
— Det är ändå en skön sak, Marilla, att veta, att i mor-
gon är det en ny dag, då man ännu inte hunnit dumma sig.
— Jag gissar det har inte hunnit lida särdeles långt ut
på dagen, innan du är framme igen, sade Marilla. — Jag har
aldrig sett din make, Anne lilla.
— Nej, det vet jag nog, sade Anne ödmjukt.’— Men
har ni gett akt på en sak, som ändå är rätt glädjande, Marilla?
Jag gör aldrig om samma dumhet två gånger.
— Jag kan inte inse, att det är så mycket vunnet med
det, när du ändå jämtoch samt hittar på nya.
— Jo visst — förstår inte Marilla det? Det måste ju
finnas en gräns för alla de dumheter en människa kan göra,
och när jag gjort dem alla, så är det ju punkt och slut. Det
är ändå en mycket tröstande tanke.
— Ja, gå nu i alla fall och ge piggsvinstårtan åt de rik-
tiga svinen, sade Marilla. — Den duger inte åt någon mänsk-
lig varelse — inte ens åt Jerry Buote.
XXII.
ANNE BLIR BORTBJUDEN PÄ TE.
— Nå, jag må säga, vad ögonen tindra pä dig i dag!
sade Marilla, när Anne nyss kommit in från ett ärende
197 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free