Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den straffade fåfängan.
gick hem till en muntert sprakande brasa och ett nätt dukat
tebord i stället för till den kyliga tomheten, som tog emot
henne förr i världen, innan Anne kom till Grönkulla.
Man kan därför lätt förstå, att när Marilla steg in i sitt
kök och fann spiselhärden död och svart, medan det ej syn-
tes till en skymt av Anne någonstans, så kände hon sig gan-
ska besviken och missnöjd. Hon hade givit Anne order att
säkert ha teet i ordning till klockan fem, och nu måste hon
skynda sig att taga av sig sin näst bästa klänning och själv
göra i ordning den lilla anrättningen, tills Matthew skulle
komma hem från arbetet på åkern.
— Jag ska allt tala ett ord med min unga fröken, när
hon kommer hem, sade Marilla bistert, medan hon täljde
stickor att tända med i spiseln och inlade större energi i detta
arbete än som strängt taget var nödvändigt. Matthew hade
kommit in och satt tåligt i en vrå i förväntan på sitt te.
— Där är hon nu naturligtvis ute och springer med
Diana eller diktar historier eller repeterar dialoger, utan att
ägna en tanke åt klockan eller sina plikter. Detta får verk-
ligen ta ett slut. Jag bryr mig inte om, att fru Allan säger,
att det är det intelligentaste och roligaste barn hon har träf-
fat. Det är möjligt, men allting har sin tid. Och hon är så
full med påhitt, att man aldrig vet, vad form de ta härnäst...
Seså, nu säger jag precis detsamma, som jag absolut inte ville
ta emot av Rachel Lynde i middags i syföreningen. Anne
har mänga fel, det vet jag bäst, men Rachel Lynde skulle
kritisera själva ängeln Gabriel, om han bodde här i Avonlea.
Jag är riktigt glad åt att fru Allan trädde upp och tog Annes
parti; annars är jag rädd att Rachel och jag kommit ihop oss
mitt i alla människors närvaro ... Men Anne har i alla fall
inte lov att springa från huset, när jag sa’ henne, att hon
skulle hålla sig hemma och se till saker och ting. Olydig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
