- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
272

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I det tysta.
kyrkan. Ingen i Avonlea löper någon större risk att komma
på sned, så länge Rachel finns och har ett öga på honom
eller henne.
- Marilla, sade Anne i ett utbrott av förtrolighet, jag
ska tala om någonting för er och höra vad ni säger om det.
Jag är så ledsen däröver - särskilt söndags eftermiddagar,
då jag mera tänker på sådana saker... jag vill verkligen vara
snäll, och när jag är tillsamman med er eller fru Allan eller
fröken Stacy, så vill jag det ännu mera och är färdig att göra
allt vad ni som bäst skulle tycka om . .. Men nästan alltid,
när jag är i sällskap med fru Lynde, känner jag mig så elak,
och det kommer på mig en lust att gå och göra någonting,
som riktigt skulle förarga henne ... Ja, jag känner mig så
fasligt frestad att göra det. Kan Marilla förklara, hur det kan
komma sig? Är det därför, att jag i-grund och botten har
en sådan dålig natur?
Marilla såg tveksam ut ett ögonblick. Sedan skrat-
tade hon.
— Jag ska säga dig en sak Anne, Rachel har ibland en
sådan där inverkan på mig. Jag tror ofta, att hon skulle
kunna uträtta mycket mera gott — öva ett bättre inflytande,
som du säger - om hon inte vore så gnatig och hackade
så mycket på folk. Det borde finnas ett budord, som sade.
»du skall icke hacka på din nästa ...» Men här sitter jag och
pratar dumheter. Rachel är en god kristen och en välme-
nande själ och drar sig aldrig för att göra en människa en
tjänst.
— Nå, det var roligt att Marilla känner på samma sätt,
sade Anne lättad. — Då ska jag inte ängsla mig så mycket
hädanefter. Men ack, det är ett sådant ansvar att hålla på
och växa upp och bli stor. .. När jag har omkring mig så
goda vänner som ni och Matthew och pastorskan och fröken
Stacy, så borde jag väl växa upp och bli en bra flicka — gör
- 272

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free