Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Namnlistan.
varje gång hade Anne rätat litet mera på nacken, grämt sig
över, att hon ej tagit emot hans framräckta hand till försoning
— och blivit ännu bestämdare i sin föresats att nämnas före
honom vid det slutliga avgörandet. Hon visste, att ung-
domen i Avonlea var ytterst spänd på tävlingens utgång; två
pojkar hade slagit vad med varandra, och den alltid älskvärda
Josie Pye hade sagt, att det kunde väl inte råda något tvivel
om att Gilbert skulle bli numro ett. Hon kände, att hennes
förödmjukelse skulle bli outhärdlig, om hon misslyckades.
Men hon hade också ett annat, noblare skäl för att vilja
lyckas. Hon ville »komma högt upp» för Matthews och Ma-
rillas skull — särskilt Matthews. Denne hade förtrott henne
som sin innersta övertygelse, att hon skulle »övertrumfa hela
ön.» Det kände Anne skulle vara högst dåraktigt att bespetsa
sig på, men hon hoppades, att hon åtminstone skulle befinna
sig bland de tio första, så att hon skulle få se Matthews vän-
liga bruna ögon lysa mot henne av glad stolthet. Det skulle
hon anse som en ljuv belöning för allt hennes strävsamma
knogande med oregelbundna franska verb och ekvationer med
både två och tre »obekanta.»
När de fjorton dagarna ledo mot sitt slut, började Anne
gå och vanka kring postkontoret, och till henne slöt sig en
lika orolig och bekymrad grupp, bestående av Jane, Ruby och
Josie. De öppnade varje morgon Charlottetowns dagblad med
darrande händer. Även Charlie och Gilbert syntes stundom
i liknande ärende, men den arme Moody Spurgeon höll sig
undan.
— Jag vågar inte öppna tidningen själv, förtrodde han
Anne. — Någon annan får tala om för mig, att jag är kug-
gad med glans.
När tre veckor förflutit, utan att provningsresultatet bli-
vit synligt, började Anne mista aptiten och intresserade sig
föga för vad som hände och skedde i Avonlea. Fru Lynde
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
