- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
327

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kröken av vägen.
— Men dina framtidsplaner? Din ärelystnad har väl gått
åt helt annat håll? ...
— Det kan väl hända . . . Men framtidsplaner har jag nu
som förr, de äro bara liten smula förändrade. .. Jag vill bli
en god lärarinna — och jag vill rädda din syn. Se’n ämnar
jag nog också bedriva litet egna studier, fastän jag går här
hemma . . . Åh, jag har legat och tänkt så mycket hela denna
vecka . . . När jag lämnade seminariet, tyckte jag, att min fram-
tid låg framför mig så rak som en utstakad landsväg. Jag
tyckte att jag kunde se framåt den många många milstolpar
bort. Nu kröker vägen... Jag vet inte, vad som ligger
bortom kröken, men jag vill försöka tro, att det är det allra
bästa .. . Grönskande vidder, skuggor och dagrar och här-
liga landskap med höjder och dalar, som jag ännu aldrig har
skådat. ..
— Jag känner ändå, som om jag inte borde låta dig av-
stå därifrån, sade Marilla med tanke på stipendiet.
— Men du kan inte hindra mig. Jag är snart sjutton
år och envis som synden — det har fru Lynde en gång sagt
mig, skrattade Anne. — Vad går det för nöd på mig, Marilla?
Jag är bara hjärtans glad vid tanken på att jag får stanna kvai
i vårt kära hem. Ingen kan älska Grönkulla så som du och
jag — därför måste vi också behålla det.
— Du kära, välsignade flicka! sade Marilla och gjorde
ej längre några invändningar. — Jag tycker alldeles det är,
som om du återskänkt mig livet. Jag borde väl stå på mig
och skicka i väg dig till Redmond, men jag kan inte . . . Det
lönar sig inte att försöka . . . Du får din vilja fram, Anne.
Då det blev bekant i Avonlea, att Anne Shirley avstått
från sin plan att fara till högskolan och i stället ämnade s|anna
hemma och ta sig en lärarinneplats, blev saken föremål föi
diverse utläggningar. En hel hop gott folk, som ej hade re a
på Marillas ögon, tyckte att hon gjorde dumt. Ej så fru Al an.
- 327 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free