- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
329

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kröken av vägen.
— Vad säger fru Lynde? ropade Anne och rusade upp,
så överraskad blev hon. — Men de ha ju lovat platsen åt
Oilbert Blythe?
— Ja, det hade de. Men så fort Gilbert fick höra, att
du hade sökt den, gick han till skolrådet - de hade samman-
träde i skollokalen i går afton — och sa’ dem, att han tog
tillbaka sin ansökan och bad dem bifalla din i stället. Han
sade, att han ämnade ta platsen i Vitsand. Han avstod na-
turligtvis från platsen här för att göra dig en tjänst, eftersom
han visste, hur gärna du ville stanna kvar hos Mariila, och
jag får säga, att det var både snällt och bra gjort utav ho-
nom. Och verkligen ganska självuppoffrande också, för han
får betala sin inackordering i Vitsand, och det vet vem som
helst, att han hädanefter får försörja sig själv. Därför beslöt
skolrådet att ta dig, och inte kunde jag sitta kvar hemma, se-
dan Thomas kommit från det sista sammanträdet och berättat
den nyheten för mig.
— Jag tycker inte jag bör ta emot det, sade Anne med
låg röst. - Jag menar - inte ska jag låta Gilbert göra en
sådan uppoffring — för min skull...
— Det lär du nog inte kunna förhindra. Han har redan
tecknat under kontraktet med Vitsands skolråd, så honom
hjälper det inte, om du nu skulle vägra. Men naturligtvis tar
du emot platsen — denkommer du att sköta riktigt galant...
Vad i alla dar är det för en blinkfyr de ha borta i fönstret
på Barrys gavel?
- Det är Diana, som signalerar åt mig, att jag ska
komma dit, skrattade Anne. — Vi hålla fast vid vår gamla
vana. Jag får lov att springa över och höra vad hon vill.
Anne ilade utför klöverängen likt ett rådjur och försvann
inne i spökskogens hemlighetsfulla djup. Fru Lynde såg efter
henne med vänligt överseende i blicken.
329 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free