Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttrycka sig, 3r en fråga, som någons framtida forskningar
kanhanda skola besvara1. Något ovanligt forekommer dock
icke på dessa bergshållar; vi igenfinna samma slags figurer
uti grafkamrar och på andra ålderdomslemningar 2.
Allmogen uti orten har ej bevarat någon egentlig
tradition angående dessa ålderdomsminnen. Den påstår
att vattnets hojd fordom uppgått ånda bit, och att desse,
af dem så kallade ritningar, då blifvit uthuggne til minne
af fartygs hårvarande stationer. Figurerna liknas vanligon
vid kompasser, skomakare och dylika falska forestiillningar.
Redan Tacitus och andra håfdatecknare, som omnåmna
Nordboernas fartyg, gifva dfver dem cn beskrifning,
hvar-med desse drakskepps utseende i många afseenden
ofver-ensståmma. Denna bildskrift torde all tså kunna blifva
upplysande for håfderna; den underråttar oss åfven om
våra iildsta forfaders plågseder, och zoologen skulle
kan-hårida har upptåcka de djurarter, om hvilkas fordna
till-varo uti Norden han ånnu ej år beståmd. Onskligt vore
derfore, att desse figur-ristuingar blefvo foremål for en
nogare undersokning.
Nord. fornlemn. af Brunius pi. 11, och Liljegrens Runlara
bid. 18. — 2) Inluiggne figurer på Kiviks monumentet i Skåne
o. a. s. se Sjob. inled. til Antiqu. sid. 163.
Anmærkning til S. 334.
Efterat Beskrivelsen af Gurre Borgruiner var trykt, har man
ved egen Undersøgelse overbeviist sig om, at Soernes Vandstand
i den, dog maaskee seneste, Tid Slottet har været beboet, ikke
liar været betydelig høiere end den nu er. De S. 332-334
omtalte, Nord for den egentlige Borg beliggende, Bygninger staae
nemlig nu paa en meget sid Jordbund, og man har i dem tydelig
sporet Dørtærskeler. Havde Søen i hine Tider gaaet betydelig
hoiere end nu, vilde disse Dortrin have staaet under Vand, Paa
Grund heraf kan man neppe antage det rimeligt, at Søerne have
været forenede, da Veien anlagdes.
S. 289 L. 22 rettes 1251 til 1351.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
