Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 |
Hm ja! Nu börja vi, sade professorn. Han
hade lärt sig sin konst och sina konster i Diäs-
seldorff, då romantiken stod i sitt högsta for,
han hade arrangerat något sentimentalt Mag-
dalena-artadt. Modellen höll en dödsskalle mel-
lan de vackra händerna och blickade uppåt,
så att pupillerna nästan försvunno under ögon-
locken. Läpparna glödde som kronbladen på
en ros, och tänderna tittade fram förstulet blå-
hvita, jämna som hos ett barn. Malm var så
hänryckt, att han icke ens förargade sig åt
den teatraliska uppställningen. Här behöfdes
sannerligen intet sökt, Det naturliga en nit-
tonårig fägring, ljuf som våren, luftig och lätt
som sommaraftonens töcken, var nog, det var
mer än nog. Det var inbegreppet af allt, hvad
naturen kan erbjuda mest hänförande och tju-
sande.
Huru och när denna lektion tog slut, det
kunde Erik Malm aldrig sedan påminna sig.
Han var som hypnotiserad. Han visste blott,
att, när timmen var slut, professorn anhöll att
få tala med eleverna. Hvad han sade, hörde
Malm knappast på. Han märkte afsigten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
