Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
det med den tungsinthet och inre oro, som
stundom bemäktigade sig Erik Malm. Af en
obetydlig anledning, så obetydlig, att han själf
knappast kunde göra den klar för sig, kände
han sig nedslagen, och lika högt, som han för
en stund sedan spänt sina förhoppningars båge,
lika djupt blef bakslaget. I dag fruktade han
för en sådan andlig tyfon. Han hade haft
små förargelser, små motgångar, han var för
tillfället utan penningar, och nu därtill detta
mörker, detta höstrusk där ute. Nej, bättre
fly än illa fäkta, tänkte han, tog på sig sina
ytterkläder och flydde för sig själf ut i höst-
aftonens mörker. Hvart skulle han gå, hvart
om icke till det röda rummet i Berns salong.
Där skulle han träffa Sillen, Kronholm och
möjligen Zimmerman, som allt ännu var Stock-
holmare och rustade sig till resan. Huru ru-
skigt det än var därute, i röda rummet var
det varmt och ljust. Vände man riktigt ut
och in på fickorna, så fann man alltid en
femtioöring och det var nog för att med den
köpa glädje hos Berns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
