Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
att den skulle få en medaille, ja kanske hinna
upp till Luxembourg.
Den lycklige mästaren togs emot med ett
ljudeligt hipp hurra, man satte sig till bords
och glädjen stod med detsamma högt i tak.
Tal och skålar aflöste hvarandra. Danskarne
voro i sitt esse, deras bordstal gnistrade af
humor och witz, norrmännen rörde sig med
stora kraftord, med brutala sanningar, sven-
skarne i eleganta välsagda fraser och finnarne
med konstlösa och enkla, men varma och ur
hjertat gående ord. Malm och vännen Nord-
berg hvars vemodiga anlete ljusnat upp, sutto
högst uppe bredvid hvarandra. Den förre var
just beredd att tacka för de många lyckönsk-
ningar, som kommit honom till del, då i det-
samma en gammal man, utsökt klädd i en blå
engelsk drägt med en knippe violer i knapp-
hålet, med långt böljande hvitt skägg, bor-
stiga ögonbryn och blick som en fältherre,
steg in. Knappast hade den upprymda ska-
ran fått sigte på honom, innan Sillén, utom
sig af hänförelse, utbringade ett lefve för Meis-
sonier, tidehvarfvets store mästare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
