- Project Runeberg -  Svenska adelns ättar-taflor / Afdelning 2. Granfelt från Dal - Mörner af Tuna /
665

(1858-1864) [MARC] Author: Gabriel Anrep
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AIWSNHAUPT.

665

Ståthållare örVmr hela Weetergothland 1598; Afaatt
ifrån alla sina embeten; Bodde sedan för det mesta
i Tyskland, der han dog på 1620-talet. Han var
tf ett oroligt, hetsigt, högdraget och hård t aiunelag,
men eljest en kuanig och uppriktig man, samt låg
nästan bestaudigt i fejd, än med den ena, än med
den andra af sina fränder, Kounngarne Johan III,
Sigismund. Carl IX och Gustaf II Adolph; fick till
grefrevapen en- fyrdelad sköld, uti första och fjerde
hälft forgylda och hälft försilfrade fältet ett lejon,
hvara öfre del var röd i det forgylda och nedre del
blå i det försilfrade faltet, hållande i ramen en svart
orm, samt uti andra och tredje blå fältet en gyllene
leopard med avarta spräcklor, samt midtpå skölden
»tamvapnet tre lejonhufvuden i blått falt, ofvanpå
skölden en grefvekroua och deröfver tvänne öppna
tornerhjelmar, med ett röd t lejon utur en krona på
den främre, och på den andra en leopard samt hjelm-
tacket guld, ailfver, blått och rödt; kallade sig i
Tyskland Lewenkopf och Lewenhaupt, hvilket sed-
nare namn hans afkomlingar efteråt antogo, aamt
tillökade sitt vapen med alla de egendomars och ät-
ters vapen och hjelmpryduader, hvartill, å sin Gref-
vianas vägnar, han trodde sig ega anspråk. — Gift,
enl giftermåUkontraktel, dateradt Falkenstein den 8
Juli 1579 och underskrifvit, bland andra, af Hertig
Carl, Axel och Mauritz Leijonhufvud, Pfaltz-Grefven
Georg Johan och Grefvarne af Falkenstein, med
G ref t innan Sidonia af Falkenstein; dotter af Grefven
till Falkenstein, Johan Weirichsson, Arfherre till
Oberstein och Broek, med Ursola Johansdotter, boren
Wild och Rehin, Grefvinna till Salm.
Barn:

Ebba {Leijonhufvud), f. 1580.

Maria (Leijonhufvud), f. 1581.

Sten (Leijonhufvud), f. 1582, f barn.

Johan Casimir (Leijonhufvud), f. 1583; Rika-
Kammarråd och General-Guvernör; f 1634. Se
Ta b. 3.

lAtdrig [Leyonhufvud), t 1584, t barn.

8te» {Leijonhufvud), f. 1586; Riks- Kammarråd.
Se T a b. 48.

Tab. 3.

Jsian Cafilmir Leyanhofvod (son af Axel Leijon-
hofYud, Tab. 2), Grefve till Raseborg samt Falken-
stein i Nedra Pfaltz, Friherre till Reipolskireb, också
i Pfaltz, oeh Kägglebolm, Herre till Gräfanäa samt
Koberg i Westergöthland, äfvensom Winäs i Eds
socken och Casimirsborg i Gamleby socken, båda i
Calmare län; f. J583 \ på Gräfsnäs; Riks-Kam-
marråd 1616; Drottning Maria Eleonoras Råd 1621;
Introducerad 1625 under N:o 2 bland Grefvar; Ge-
neral-Guvernör öfver bemälte Drottnings Lifgeding
1632; t 1634 "/„ och begrafven 1635 T % i Upsala
domkyrka, då till kyrkan gaf* 80 Rdr, men hans
och hans frus epitaphium ses i Eds kyrka i Småland.
Han inkom 1613 utan tillstånd till Sverige och an-
höll hos Konung Gustaf Adolph, att få förblifva i
riket, men hvilket afslogs af Konuugen, äfven sedan
Enke-Drottningen Christina, Hertig Johan af Öster-
götaland och Pfaltz-Grefven Johan Casimir fällt både
skriftligt och muntliga förböner för honom; tilläts
slutligen qvarstanna, sedan Konungen fått veta, att
Enke-Drottningen förlänat honom en fristad i Hertig
Carl Philips furstendöme oeh efter det han den 12
fcc. afgifvit sin trohets-förbindelse, hvarjemte han
fick rättighet att dela fädernearfvet med sin broder
Sten. Grefve Johan Casimirs söner förändrade sitt
fsjniijeotmn Leyonhufvud till Lewenfcaupt, hvilket

synes af ett arfskiftes-dokument af år 1652. — Gift
1616 */ 10 på Nyköpings slott med sin kusin, Fri-
herrinnan Sidonia Grip, som också ligger begrafven
i Upsala domkyrka; dotter af Riks-Rådet och Ge-
neral-Krigs-Öfversten Frih. Mauritz Birgerason Grip,
till Winäs och Tärna, med Grefvinnan Edla Leijon-
hufvud.

Barn:

Gustaf Adolph, f. 1619; Riks-Råd och Fältmar-
skalk; t 1656. Se Tab. 4. ■

Carl Mauritz, f. 1620; Riks-Råd och Fältmar-
skalk; t 1666. Se Tab. 6.

En Son, t ung.

Edla {Leijonhufvud), f ung.

Ludvig Weirich; General; f 1668. Se Tab. 19.

Elisabeth {Leijonhufvud), + #> ung.

Amel; Kammarherre och Öfverste; t 1669. Se
Tab. 47.

Tab. 4.

Gustaf Adfllph (son af Johan Casimir Leijonhufvud,
Tab. 3), Grefve till Raseborg och Falkenstein, Fri-
herre till Reipolskirch och Kägglebolm samt Win-
berg i Halland, Herre till Gräfsnäs, Sagnitz i Liff-
land, Himmelspfort i Bremen, Östad och Reberga;
f. 1619 "/, på Winäs; Student, först i Upsala 1633
och sedan i Leijden; Kapten vid Fältmarskalken
Lennart mm Torstenssons reg:te, det gamla Blå, kallad t
1642; Öfverste-Löjtnant vid Öfverste Finlandssens
Tyska reg: te till fot 1643; Öfverste för nämnde
reg:te s. å. ; Tillika Öfverste för ett Finskt Kavalleri-
regrte 1644; General-Major af Infanteriet 1645;
Öfverste för Dal-reg:tet s. a.; General-Löjtnant 1648;
Kommendant i Nu rn berg s. å. ; Riks-Råd samt Krigs-
Råd 1650; General öfver Kavalleriet och Infanteriet
i Finland 1651; Lagman i Tio häraders lagsaga
1652; Fältmarskalk öfver den Finska och Liffländska
Arméen 1655; Vice General-Guvernör i Riga 1656;
t s. L w /„ i fältlägret vid Rautis i Ahola socken
och Finland, efter elfva dagars sjukdom, samt i en
kostbar bly kista begrafven 1567 10 / Y med stor ståt
i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Han gjorde un-
der sin stndiitid resor till Frankrike och Italien samt
deltog 1637, såsom Voloutär vid Grefvens af Sol ni
reg:te, i belägringen af Breda i Holland, äfvensom 1640
i belägringen af Ärras i Flandern; bevistade riksda-
garne 1642 och 1650, då han båda gångerna, genom
sin hetta, kom i ordvexling med Landtmarskalkarne,
hvilket, synnerligast vid förstnämnda riksdag, då
han påstod herreklassens företräde, förorsakade mycket
buller och oro; var en tapper krigare och lycklig
anförare; kommenderade i slaget vid Leipzig den
23 Okt. 1642 Torstensonska regementet, sedan Öf-
verste- Löjtnanten blifvit dödligen sårad och Majoren
skjuten, men fick sjelf sjutton svåra sår och skott,
att han blef liggande bland de döda på valplatsen
och med litet lif upptagen; tvang, efter blott åtta
dagars belägring, det starka slottet Hof att gifva sig
och bevistade belägringen och eröfringen af Eger,
öfverraskade 1655 staden Diinaburg i Liffland, den
han eröfrade ifrån Polackerna samt intog derefter
slottet Birseu och tågade iu i Littbauen, der han
bragte de förnämsta af städerna till undergifvenhet,
hvarefter han skingrade Fältherren Komesenowskys
trupper och tog honom till fånga; fick 1656 befall-
ning att upprätta en ny armé i Finland och åtaga
sig försvarsverket derstädes, då han undsatte Kex-
holm och tvang Ryssarae att draga sig ifrån nämnde
stad och Ny en ; fick slutligen flere gånger stadfästelse
å sitt grefskap Raseborg samt 1653, jemte sina brö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:15:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anrep/2/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free