- Project Runeberg -  Svenska adelns ättar-taflor / Afdelning 4. Skytte af Duderhoff - Östner, jemte tillägg, rättelser och slutord /
354

(1858-1864) [MARC] Author: Gabriel Anrep
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354

TEBSfcR ELLER TER8CH^RE.

formen, (introd 1816 under N.o 2238); Vice Presi-
dent i nämnda Hofrätt 1821; Kommendör af förut n.
Orden 1825; Afsked från Hofrätten 1828; t ogift
1829 31 ’ 7 och slöt således sjelf sin adel. ätt. Han
förordnades 1811 den 18 Juli till Orförande för den

division af Götha Hofratt, som i Lund dömde örter
de brottsliga upptraden, h vilka samma år förefallit i
Skåne, i anleduing af förstärkningsmanskapets upp-
rättande.

Adel. ätten Tersér eller Terschére, N:o 1048, t-

Elof Jfinssii) Lefde på 1500-talet ocb var Bonde
på Reckestad i Tuna socken och Helsingland.
Son:

Engelbrrt Elalj Konung Gustaf l:s Hofpredikant ;
Kapellan i Umeå; Vice Pastor derst.; Förslå Lu-
therska Prost och Kyrkoherde i Leksand i Dalarne
1554; r 1602, sedan han Juldagen 1597 fått slag
på predikstolen, att han miatude målet. Hau under-
skref Upsala Mötes Beslut 1593, och om honom be-
rättas hos Palmsköld, att han lärde Dalkarlarne så
krypa till korset, att det brakade i ryggen på dem. —
Gift l:o med Brita Elofsdotter; dotter af Kyrkoher-
den M:r Elavus i Delsbo i Helsingland: — 2:o med
Catharina Joemdotter; dotter af Kyrkoherden Jonas
i Ljusdal.
Son:

1. H:r Elof eller Elaus Engelbertl Terserus, f.
1554 i Umeå; Student, först i Upsala, sedan i Leip-
zig; Magister derst.; Konung Johan 111:8 Sekreterare
1590; Skolmästare i Westerås 1594; Vice Kyrko-
herde i Leksand 1598, under sin faders sjuklighet;
Ordinarie Prcst och Kyrkoherde derst. 1602; + 1617
,2 ,’g och begrafven i Leksands kyrka, der han och
hans första hustrus epitaphium af tälgsten med Sven-
ska verser uppsattes. Han reste hemifrån och utom-
lands med adeliga disciplar, för att undgå sin stjuf-
moders hat; erhöll af Professorn i Grekiskau vid
Leipzigs universitet, Johannes Posselius. namnet Ter-
serus, emedan han allenast tre gSnger kommit för
sent till hans föreläsningar; bemödade sig mycket 1598
att stilla Dalkarlarnes raseri vid det så kallade näf-
tåget, hvaroni han författat en berättelse; var slut-
ligen en lärd man, och fick af Hertig Carl 48 tunnor
spnanmål årligen, för det han skulle öfversätta Jo-
hannes Magni Historia om Svea och Götha riken på
Svenska. — Gift l:o 1597 med Anna DaniehdoUer,
f. 1570 s / l0 , t 1609, Mårtensmäsaotiden ; dotter af
Kyrkoherden i Wika i Dalarne Daniel Danielis, (Svin-
hufvud i Westergöthlaod, N:o 199) och hans l:a hu-
stru, Brita Nilsdotter: — 2:o 1611, om hösten, med
Margaretha Sebråeruis, Bure, Stormor i Dalom
kallad, i hennes l:a gifte, f. 1594 ■ %, + 1657 1! / 7 ;
dotter af Kyrkoherden i Säbrå i Ångermanland M:r
Johannes eller Hans Bureus, Laurentii filtus, annars
Mäster Hans Larsson kallad, samt faster till Stads-
Presidenten Nils Burens, Nobil. Burensköld, N:o614,
till Nafvestad, och omgift 1618 med mannens efter-
trädare i embetet, Kyrkoherden M:r Uno Trulsson
Troilius i Leksand, en af slamfäderna för adel. ätten
von Troil, N:o 2039.
Son:

1. D:r Jöns eller Johannes Elal Terserus, f. 1605
i Mars, i nya byggningen, V 4 mil ifrån Leksands
prestgård; Skolpilt i Westerås 1619 och i Örebro
1623; Skolkollega i förstn. stad 1626; Amanueus på
Biskop Johannes Rudbeckii anbefalda General- visita-
tion med församlingarne i ingermanland och Estland
1627; Stndent i Upsala 1628; Prestvigd och Kom-

minister i Leksand 1631; Lektor i Grekiskan vid
Westerås Gymnasium 1632; Regements-Prest och
Hofpredikant hos Fältmarskalken Johan Baner 1635;
Hofprest hos Hofkanslären Johan Adler-Salvius i
Hamburg 1636; Rektor vid förutn. Gymnasium 1637;
Promoverad Phil. Magister i Upsala 1639. och var
då Primus; Theo). Lektor vid nämnda Gymnasium
och Kyrkoherde i Skerikes eller Skerkes prebende-for-
saml. 8.S.; Theol. Professor vid Åbo Akademi 1640:
Tillika Kyrkoherde i Nådendal 1641; Theol. Profes-
sor vid Akademien i Upsala 1647; Tillika Kyrko-
herde i Waxala prebende 1648; Prom. Theol. Doktor
i Åbo s. å.; Biskop derst. och Pro- K anslår för Åbo
Akademi 1658; Afsatt derifrån 1664; Kapellan i
Saltviks socken på Åland s. å. ; Kyrkoherde i Rid-
darholmen i Stockholm 1665 och tillika i Bromma
i Upland 1666; Kyrkoherde i Cl a ra församl. 1C68;
Biskop i Linköping 1671; + 1678 n / 4 i Söderköping,
under en resa, och ligger, jemte sin 2:a hustru, be-
grafveu i Linköpings domkyrka, under en vacker
minnesvård af svart och hvit marmor. Han förord-
nades 1635, nnder sina utrikes resor, af Riks-Kans-
läreu Axel Oxenstjerna, att, såsom Bibliothekarie,
sammandraga i Maintz af de allmänna bibliothekerna
derstädes ett, som var föräradt till Westeris Gym-
nasium; var den första, som vid 1647 års riksdag
gjorde anmärkningar emot Biskop Johannes Mathise
reularighct ; flyttades samma år af Drottuing Chri-
stina ifrån Ålo till Upsala, för att vara närmare till
hands att göra en uätt Latinsk öfversättning af He-
breiska Bibeln; ville undanbedja sig Biskopsembetet
i Åbo, och uppvaktade fördenskull Konung Carl X
Gustaf under dennes belägring af Köpenhamn, men
måste emottaga embetet samt fick af Konungen Ea-
kilslorp Kanikdöme i Skåne, bestående af 43 gårdar,
och dessutom 1000 daler silfvermynt till flyttnings-
kostnad; förestod sitt stift ined vaksamhet och gjorde
visitationer ända upp i Lappmarkerna; fick åtskilliga
ovänner, äfveu inom sitt eget stånd, för det hau vid
1650 års riksdag författat de tre ståndens skrift om
kronogodsens indragande; råkade också, for några af
houom gjorda auteckningar om hvad som föreföll med
Drottning Christina vid nyssnämnda riksdag och
hvilka anteckningar kommit i främmande häuder, så
i hennes onåd, att hon i b ref från Norrköping af
den 6 Febr. 1661 hotade, det hon sjelf på honom
ville taga hämnd, derest han lemnades onäpst, men
h varifrån han slapp, sedan han uppdagat sin oskuld;
lät 1663 i Åbo trycka en förklaring öfver Catheche-
sen, och kom derigenom i tvist och fiendskap med
sin fordna di se i pel Theol Professoren D:r Enevald
Svenonius i Åbo, som i densamma fann åtskilliga
farliga sattscr, i anseende till budordens fördelning,
lärau om goda gerningars nödvändighet och om Chri-
sti nedstigande till helvetet, samt verkade derhäo att
Cathecbesförklaringen Uef förbjuden och författaren
afsatt ifrån embetet; fick dock af Kongl. nåd behålla
kanikdömet i Skåne och Pargas prebende- församling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:36:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anrep/4/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free