Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dörröppning 2S fot hög och öfver denna ett stort hjulfönster
med sirliga bågar. Hufvudmurarne beslodo af tuktad
gråsten, men drr- och fönsteromfatlningarne af huggen tälj—
sten. Af J. Oedmans enkla beskrifning ar lätt att inse,
att denna byggnad icke varit kloster utan kyrka och att
den troligtvis varit uppförd i rundbågsstil “)• Nu
syntes blott en ornamentslös mursträcka20 fot bred, 34 hög
och ringa spår efter grundvalar och en slenlagd
fördjupning, måhända en vallgraf. Här lågo tvenne groteska
hufvu-den, det ena med sammantryckt, det andra med långlagdt
anlete, och härjemte växte några utländska träd. Man
visade här, hvarest Skön Valborg hvilade. Visst är, att
Konung Håkan Håkansson i Norge hitflyttade
Barfota-munkar från Tönsberg och här byggde en stenkyrka, som
helgades Maria, och anslog härtill ansenliga jordrentor12).
Men alt detla skett Skön Valborg till ära omtalar endast
nämnde författare. Emellertid tyckes denna täcka
landt-tunga med afvexlande berg och dalar, hvilka pä den
tiden ofelbart varit skogbeväxle och voro det äfven för
ett århundrade tillbaka, i sanning förtjena den ryktbarhet,
som den vunnit genom en besjungen qvinnas sorgliga
öde. Svårligen lärer någon yngling, med känsla för
medeltidens heliga byggnadskonst och deltagande för
mensk-lighetens ömma rättigheter, beträda detta ställe utan att
sättas i vemodiga sinnesrörelser. Jag tyckte mig se, huru
Mariakyrkan höjde sina korsprydda tornspiror öfver den
omgifvande skogens åldriga ekar, huru takhvalfven
der-inne sväfvade öfver de löfprydda pelarraderna, och
sol-strålarne brötos i skiftande färger genom de målade
fönsterrutorna, och helgonen bestrålade altarskilvan med gull-
1 *J J. Oedmans Bahusläns Beskrilning, s. 264 ocli 26ä.
Konung liäkan Håkanssons Saga, Kap. 333.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
