- Project Runeberg -  Antiqvarisk och arkitektonisk resa /
191

(1839) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mellan detta sednare årtal och undertecknade namn
märkes en aflångfyrkantig fördjupning. Förmodligen har
Gustaf IV Adolf här haft sitt namn, hvilket man å denna
byggnad liksom ä flera andra borttagit. Men hvartill
tjenar en sådan beställsamhet ? Den ovise Konungens
företag och Sverges derigenom iråkade olyckor kunna icke
och borde icke för exemplets skull, om de ock kunde,
ur våra häfder utplånas.

Vägen kröker sig jemte Venerns vikar och trakten
afvexlar med täcka höjder och dälder, men ingen
ovanlig utsigt väcker någon Iifligare uppmärksamhet. Häslar
ombyttes vid Spånga gästgifvaregård. Vi läto vagnen
stadna utanför Väseprestgård, som ligger elt stycke från
vägen, och uppgingo dit för att besöka Prosten C. M.
Bå-genholm, en Tån, hvilken vi icke sett, sedan vi 1S14
tillsammans blefvo lagerbekransade. Vi träffade denne
hedersman sysselsatt vid sitt skrifbord, och helsade
honom i de bekantaste ordalag. Han uppsteg och mätte
oss med lika vänliga som förvånade blickar. Da vi utan
att uppge våra namn började helt förtroliga
samtalsämnen ; sade han omsider , att vi visserligen voro ett par
välkomne vänner, men att det vore honom alldeles
obekant, hvilka vi voro och hvarifrån vi kommo. När vi
skämtat litet häröfver, yltrade han med en hjertlighet, som
svårligen skulle kunna med pensel rätt målas, ännu
mindre med penna skildras, alt han nu igenkände sina
förändrade promotionskamraler. Sedan vi liksom nära
an-förvandler en stund talat om vår ungdoms sträfvanden
och nöjon samt vår mannaålders bestyr och mödor,
upp-slego vi för atl forisätta vår brådskande resa. Men ehuru
det var lördagsafton, förklarades vår afresa för omöjlig.
Vagnen var redan inläst och luslarne bortskickade. Vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antarkresa/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free