- Project Runeberg -  Antiqvarisk och arkitektonisk resa /
216

(1839) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

främmande för den gamla kyrkobyggnadskonsfen. Detta
är likväl elt storl misstag, som blifvit af många på god
tro antaget 3). Samme författare påstår, att rundtorn
endast tillhöra slottsbyggnader; men han röjer
härigenom sin ringa kännedom af medeltidens konstutöfning.
Rundbyggnader, som tillhöra ganska skiljaktiga länder och
tider, voro under rundbågsåldern mycket vanlige.
Ivorul-sprången å hithörande kyrkor äro merendels och
kors-armarne stundom rundslutne. Vi ha dessutom från denna
byggnadstid mänga runda kupoler och runda torn.
Kathe-dralen i Mainz och Peterskyrkan i Bacharach ha hvardera
tvenne runda torn i öster. Dagslorps och Önnarps
kyrkor i Skåne ha hvardera ett sådant i vesler; en mängd
dylika exempel att förbigå. Runda dopkapell och
klocktorn, baptisterier och kampaniler, blefvo dessutom under
rundbågsåldern uppförde på fria platser. Dessutom äro
de rundiar, vi finna vid Husaby kyrka, så smala, att de
endast inrymma trånga snäcktrappor och äro, såsom
deras förtagningar visa, uppförde på samma gång som sjelfva
tornbyggnaden. Snäcktrappor anlades nästan alltid i slörre
kathedraler inuti sjelfva murarna, men dertill lemnade den
tunna tornmuren vid denna kyrka ingalunda utrymme.
Ingenting var således naturligare, än alt man under
ifrågavarande tid anlade snäcktrappor i utspringande
rundiar, ehuru fyrkantiga eller åttkantiga utbyggnader
slun-dom dertill valdes. Det är för öfrigl icke sannolikt, alt
Olof Skötkonung skulle i llusaby haft ett palats, som
yarit bygdt af qvadersten, och det är föga sannolikare,
att dervarande kyrka skulle under denne Konungs tid upp-

2) S. J. Digelii Specimen hisloricum de Husaby, Stockh. 17//0 ,
p. 7—ti. I’. E. Lindskogs Beskrifning om Skara stift, 2 H. s.

os. E. Tunolds Geografi, 8 U. 1 B. 1 Afd. s. 437 m. II-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antarkresa/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free