- Project Runeberg -  Antiqvarisk och arkitektonisk resa /
254

(1839) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skara domkyrka blef 13GG afbränd af Danskarna.
Konung Johan III påböd år 1371 att alla, som bodde i
Skara stift, skulle bidraga till hennes iståndsätlning. Då
lärer kathedralen, som flera år stått utan tak, varit så
skadad, att koret, vid reparationen förlorat sitt utsprång
och fått sina ursprungliga fönster igenmurade. Visst, är,
att sjelfva kyrkan försågs med ny betäckning,
klocktornen samt vestra och östra trapptornen med höga spiror,
hvarjemte korsbyggnaden pryddes med en ansenlig spira.
Kathedralen blef omkring denna tid invändigt öfverkalkad,
hvarigenom många märkvärdiga inskrifter försvunno.
Denna helgedom blef åter 1719 härjad af en eldsvåda.
Betäckningen och spirorna afbrunno, de mindre klockorna
nedsmälte, den största nedföll och sönderslogs. Hela
östra gafvelmuren blef 1733 nedtagen och en ny sådan
uppförd’, och denne blef åter nedtagen och en ny uppbyggd
1792 och följande år. Detta måtte vara den vidunderliga
gafvelmur, som nu utgör kyrkans korslut. Då man stått
i en hänförande förtjusning framför hennes hufvudfasad,
livars storartade, välberäknade, harmoniska partier lemna
konstålskaren knappast något att önska med undantag af
de tvenne stora tornspirornas återställande, och då man
härifrån bortgår för att betrakta hennes korutsprång i
förmodan, att detta skall här liksom å andra medeltidens
oförstörda kathedraler utgöra hennes skönaste del; så
betages man af elt vemod, som svårligen kan med ord
uttryckas, men deremot lätl vid åskådning uppfattas af
den der genomtränges af medeltidens heliga konstanda.
Här höjer sig en simpel, en platt gafvelmur, hvilken,
om den icke vore af finhuggen sandsten utan af tegel
eller faslhellre af bräder, vore mindre störande; emedan
man då kunde med skäl hoppas, att detta interimsarbefe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antarkresa/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free