Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska bildstormerier, utan äfven våra samtidigas
oöfver-lagda nylietsbegär.
Det föregående torde ådagalägga, att den moderna
byggnadsstilen, som envist påtvingar medeltidens
helgedomar sina andefattiga skapelser, icke vill dermed
lyckas. Det lärer väl icke kunna bestridas, att en kyrka
och hilhörande altarprydnad måste noga harmoniera med
livarandra, och att det hela såsom gifvet bör bestämma
det nya, hviiket skall deri ingå såsom del. Men huru skall
detta tillvägabringas ? Man måste naturligtvis noga
studera en åldrig byggnads grundidé och hela anordning,
och sedan lämpa sig derefter. Man måste veta, huru
medeltidens store byggmästare inrättade sina högaltaren och
prydde sina korutsprång. Men nu säger man: Våre
pre-ster äro icke nu, såsom Claus Tondebinder och Hans
Spandemager, belåtne med simpla altarbord. De vilja ej
heller ha katholikernas bildprydda altarskåp.
Ivorspryd-nader tyckas för större kyrkobyggnader vara för enkla, och
en Christusbild kan ej heller, om den icke får en alltför
öfvernaturlig storlek, göra full effekt i en stor korrymd.
Vi ha redan nämnt, att de gamle både i rimdbågs- och
spetsbågsåldern anbragte baldakiner i större kathedraler.
Välan, man följde då exemplet i Marcuskyrkan i
Venedig, ej i Peterskyrkan i Rom; det är: man uppsätte en
baldakin i korutsprånget så låg, att den icke minskar
kyrkans belysning, ännu mindre förvillar eller afbryter
hennes perspektiv. Om man sedan på uråldrigt sätt
anbringar å korutsprångets väggar och takhvalf
andaktsväc-kande målningar och insätter målade glasskifvor i fönsterna
kring altarplatsen; så beredes dcrigenom en storartad,
en vördnadsbjudande effekt, som inverkar både på den,
som studerat och icke studerat den högre byggnadskon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
