Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som historiska vittnesbörd, helst deri förekomma både
kronologiska och faktiska misstag 4). Ehuru dessa
inskrifter till följe häraf kunde med skäl förbigås, så torde
de likvisst böra för fullständighetens skull anföras; helst
man ingalunda behöfver, såsom Pehr Tham, befara, att
de kunde ”förmörka” vår äldre historia.
Om man från södra korsarmen beträder koromgången,
träffas först Birger Jarls grifthvalf. Härvarande grafsten
saknar inskrift, men å en stor stenskifva, som är insatt i
muren, läses: Här ligger begrafven Hertig Birger Jarl ocli
Hans Furstinna Ingeborg, Konung Erich Knutssons Dotter.
Iblarnl Svea Rikes störste män räknas billigt Hertig
Birger Jarl. Han var Konung Erich Ericssons Svåger,
och bestyrde under honom Rikets angelägnaste värf. När
sedan Konungavalet fallit pä Birger Jarls Son
Walde-mar, antog Fadren Riksstyrelsen och förde den till
Rikets heder samt allmänt nöje, så länge han lefde. Han
förbättrade Landsens Lagar, lade grunden till Svea
Rikes Hufvudstad Stockholm. Flyttade Domkyrkian från
gamla Upsala till Östra Aros eller Nya Upsala. Byggde
åtsldllige Fästen til Rikets försvar vid fiendtlige anfall,
och gjorde begynnelse med landsvägars anläggande samt
allmänna Ilerbergens inrättande öfver hela Riket. Dödde
ändteligen på Iljälmbolund åhr 1266, och vardt
begrafven i Warnliems Kloster.
Nästa griftrum tillhör Konung Inge Stenkilsson, som
förut hvilat Yid Hångers kyrka och blifvit hitflyttad
derifrån. Hans grafsten innehåller följande: Hic situs est
Rex Ingo , qui nil fecit uTiquam contra. leges. Regno
prcefuit /ide summa. Scaniam asseruit patrice, quinquies
*) E. Benzeiii Utkast till Svenska folkets Historia, Lund 1762,
s. 307. Jemlor A. 0. Rhyzelii Monaster. Sviog. s. isi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
