- Project Runeberg -  Antiqvarisk och arkitektonisk resa /
353

(1839) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vudhår höll sig alldeles stilla. Men båd:idera måste dock
äfven enligt sagans christliga behandling undergå samma
sorgliga öde 6). Äfven en nyare lids snillen ha upplif—
vat Habors och Signilds minne, nemligen Messenius, Suhm,
Pram och Öhlenschlasger m. fl.

Det är bekant, att man velat efter detta sorgespel
finna minnesmärken på fyra ställen i Sverge och på lika
många i Danmark , och på fem i Norge. Saxo tillägger
Seland denna utmärkelse. Men en sagoskrifvare
bestämmer derför Ilalogaland i Norge. Erkebiskopen Laurentius
Petri hedrar lnirined Uppland, och Messenius och
Wor-mius strida i anledning deraf båda för sitt lands
förmenade anspråk. Saxo berättar, att en bonde på Seland
upplöjt och för Erkebiskopen Absalon förevisat en stock,
hvilken varit Habors galge; och Messenius säger, att en
bonde i närheten af Sigtuna ur jorden uppgräft en dylik.
Uti vår tid lärer ingen tro på äktheten af detta slags
jordfynd. Torfaeus och Schöning anse samma händelse
tillhöra Norge. Herman Chytraeus och Jacob Richardson
vilja deremot tillkämpa Asigehed denna ära. Striden
härom-här omsider afstadnat, men ovissheten fortfar. Icke
dessmindre ha till och med utmärkte fornforskare sökt
bestämma Habors och Signes dödsår. Sä har man t.
ex. tvistat, om detta inträffat före år 199 eller på år 222.
Suhm upptager denna tilldragelse under år 358 7). Om

c) Danske Viser fra Middelalderen, 3 D. *1 A. Kiöb. isis, s. 3—isi
Svenska Folkvisor från forntiden, Stockh. 1814, t D. s. 137—147.

’) Saxonis Gramm. 1-Iist. Dan. llafn. 1644, p. 128—133. S. J. Ste- ■
phauii Nota; in eandem, p. iss—160. H. Chytraei Monumenta
pra;cipua etc. in S. Lagerbrings Mon. Scan. V. I. p. 313—314.
J. Richardsons Hallandia, s. 102—110. P. F. Suhms Critisk
Hi-storie af Danmark, VIII B. s. 243—270 och Dens. Historie af
Danmark, I T. s. i«o—167. P. E. Muller om Saxos Kilder i

23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antarkresa/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free