Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
dem, i hvilket senare fall för här uppgifna ändamål det vore
nödvändigt att förpligta samtliga herrar autorer att skrifva
sina manuskript med kemiskt bläck. Kostnaden att framställa
handskrifter i träsnitt eller som teckning å sten blifva äfven
ganska stora och dessutom fanns bland handskrifterna uti
omförmälda skola äfven sådana af redan aflidna författare;
deribland af den store naturforskaren Alexander von Humboldt,
hvars manuskript på den tiden var en skräck för alla sättare
och korrekturläsare.
Som af lärplanen synes, äro ej så få timmar anslagna till
språkundervisning, synnerligast modersmålet, samt öfning i
läsning af manuskript och korrektur. Man ansåg nämligen dessa
ämnen såsom de vigtigaste vid undervisningen inom en
fackskola för utbildande af typografer, och framhöll huru nära nog
sättarens hela verksamhet beror på hans skicklighet att läsa
manuskript, samt att såsom vilkor derför fordras en mångsidig
bildning, intelligens, kunskap om en mängd tekniska uttryck
och i språket inblandade främmande ord. För att emellertid
kunna uppnå en större färdighet i läsandet af olika
handskrifter är språkkunskapen det förnämsta vilkoret; för den skull
var språkundervisningen inom skolan ett bland de förnämsta
läroämnena, och synnerlig vigt lade man särskildt vid studiet
af modersmålet.
Den obestridliga nytta kännedomen om flere språk eger
för hvar och en, men i synnerhet för sättaren, tydliggöres på
ett anslående sätt genom de ord läraren i franska språket, hr
Nagel, yttrade vid skolans invigning:
”Det är naturligt att hvarje fackskola måste utbilda sina
besökare i de respektive yrkena, och att å lärplanen först och
främst uppsättas de ämnen, hvilka erfordras för den af
lärjungen valda industrigren. Inom en fackskola för
boktryckerilärlingar bör onekligen språkstudiet sättas i främsta rummet,
emedan just detta ämne lägger bästa grunden till danandet af
insigtsfulle och skicklige typografer, och hvad särskildt
sättaren beträffar är det en nödvändighet att han känner sitt eget
modersmål, och en rigtig välgerning om han äfven är något
hemmastadd i främmande språk. Oafsedt från att kunskapen
i främmande språk riktar vårt vetande, vidgar vår synkrets,
underlättar vårt umgänge med främlingar. bereder hon
typografen positiva fördelar af oskattbart värde. Det är
boktryckerikonstens utöfvare som med verlden förmedla och
bekantgöra såväl den snillrike författarens skapelse som den
sinnurike uppfinnarens verk, och likaså litet som en
skådespelare förmår att sant och troget återgifva skaldens idé, så framt
han icke sjelf känner sig genomträngd af dennes tankar,
likaså litet kan ett korrekt arbete utgå från en okunnig sättares
hand. Det är korrekturläsarens sak, säges måhända, —
medgifves —; men hvem är korrekturläsaren, om icke den
förutvarande insigtsfulle sättaren och ingen annan. — Bland 17:de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
