- Project Runeberg -  Om den Antika Konsten och dess Pånyttfödelse /
8

(1864) [MARC] [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jonierna deremot voro lätta och rörliga, lifliga och
mottagliga för alla intryck. De förre hade, så att såga, en
mera manlig, de senare en mera qvinlig karakter. Denna
motsats gör sig gällande i hela deras offentliga och
enskilda samlefnad, i sedvanor och böjelser, och tillfölje
deraf äfven i konsten. Dorierna äro stränga, lagbundna
realistiska, Jonierna deremot veka, frihetsälskande,
idealistiska. Denna karakter bibehålla äfven deras vidsträckta
kolonier, af hvilka Doriernas gingo vesterut till Sicilien
och södra Italien eller det s. k. Magna Græcia, samt
Jo-niernas österut öfver Mindre Asiens bördiga kust.

Vi talade nyss om förhållandet mellan Grekland och
Orienten. Den konst, som af österns folk utöfvats med
särdeles förkärlek och i oerhördt omfång samt först
upptogs af och fick sin högsta utbildning hos Grekerna, var
arkitekturen. Här visar sig genast den stora skilnaden
mellan österns och vesterns folk. I Orienten bestodo
byggnadsföretagen förnämligast i att uppresa ofantliga borgar
åt herrskarne: i Greklands fria tid var’ det endast de
högsta allmänna ändamålen, för hvilka konsten sattes i
verksamhet; och under det man i Asien sträfvade efter
kolossala former, hvilka dock endast dunkelt återgåfvo
den idé af det sublima, som föresväfvade folkets fantasi,
vinnläde sig Grekerna om att med enkelhet och klarhet
i fullt passande förhållanden åstadkomma intrycket af en
högtidlig skönhet, en lugn, men derför icke mindre rik
hänförelse. Hufvudformen i arkitekturen var hos
Grekerna templet, och sedan det blifvit fullt utbildadt, lånade det
sin karakter och sina detaljer åt alla offentliga byggnader.
Templet bestod af en af lång, rätvinkligt fyrkantig
byggnad, som verkade — icke genom sin massa, utan genom
sin form: 200 fots yttre längd, 90 fots bredd och 50 fots
höjd utom gafveln utgjorde ungefär måttet för de större
templen. Denna fyrkantiga byggnad, den s. k. cella,
reste sig på ett underlag af tre trappsteg, men af jättehöga
dimensioner, såsom om de icke varit ämnade att beträdas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antikkonst/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free