- Project Runeberg -  Om den Antika Konsten och dess Pånyttfödelse /
13

(1864) [MARC] [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ska skönhetssinne äfven i det sätt, hvarpå Grekerna
dekorerade de särskilda arkitektoniska detaljerna. Så
fick den vågformigt uppåtböjda taklisten med sin fria
rörelse en utsmyckning af blommor ocb blad, då deremot
de horizontala, rätvinkliga listverken fingo den prydnad,
som till deras form bäst passade, nemligen en
Mæander-slinga eller s. k. å la grecque. Så är, såsom man vet,
den Joniska pelarens kapitel försedd på ömse sidor med
snäckbvirflar eller s. k. voluter: i hvarje äkta pelarhufvud
bildas den härvid uppkommande spiralen af en så till
sä-gandes irrationell linie, som man under sen-renaissancens
dagar (1540—1580) sökte att matkematiskt konstruera
(såsom t. ex. Vignola i sitt berömda arbete öfver de fem
pelar-ordningarne); —ja, man konstruerade snäckan, men den
frihet, som följer med lifvet var försvunnen: det blef
fabriksarbete i stället för konstverk. — Mångfaldiga exempel
kunde ännu anföras, men det anförda torde vara nog för
den reflekterande för att inse, huru det hos Grekerna
framför allt gällde, att hvarje del i konstverket nödvändigt och
fullständigt besvarade den kinkiga frågan: hvarför? hvilken
fråga så ofta fallit oläglig för senare tiders
dekorationsmanér. Det är till detta och dess målsmän, Ehrensvärd
ställer sin bekanta fråga: ”kolonner, hvad gör ni?”.

Den skilnad, vi nyss anmärkt mellan Greklands båda
hufvudstammar, har lagt grunden till tvenne olika stilar
inom den Grekiska arkitekturen, nemligen den Doriska
och den Joniska, hvilka bära samma grundkarakter som
folken, så att den Doriska stilen är sträng, manlig och
bunden, den Joniska mera vek, qvinlig oeh fri.
Skilna-den dem emellan är utpreglad både i pelaren och i det
på honom hvilande bjelklaget. Den Doriske pelaren är,
såsom det höfves den personifierade kraften, kort och satt,
växer omedelbart upp ur marken utan någon fot, har
ref-flor, hvilka, för att ännu mera tydliggöra
kraftansträngningen, trängas intill hvarandra med skarpa kanter utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antikkonst/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free