Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gestaltade Attiska jungfrur. Allt detta är numera
visserligen ruiner, men så mycket står dock ännu uppe, att
man kan fatta det kelas sammansättning, utom det att
detaljerna erbjuda en outtömlig källa till studium.
Den tredje perioden går till Grekiska frihetens
undergång (338—150 f. Chr.). Den karakteriseras af sin äflan
efter det yppiga och pikanta. Dorismen missförstods och
trädde i bakgrunden; den Korinthiska stilen blef den
egentligen kerrskande. Dessutom började man från offentliga
anläggningar vända uppmärksamheten på utbildningen af
privatbyggnaden. Öfvergången från den förre perioden
förmedlas genom ett af bildhuggaren Skopas på
Pelopon-nesos upprest Atbenetempel, hvilket var märkvärdigt för
sin stilblandning. Här förekommo nemligen första gången
alla tre stilarne förenade, i det pelargången kring
templet var Jonisk, nedre pelarraden inne i templet Dorisk
och det öfre galleriet Korinthiskt. I mindre Asien
fullbordades många stora verk under denna tid, men det
rykt-baraste bland dem alla var den vård, hvilken Drottning
Artemisia lät resa öfver sin gemål, konung Mausolus,
hvaraf ordet Mausoleum eller mausolé uppkommit såsom
beteckning för en storartad grafvård. Man har dock föga
klara begrepp om monumentets rätta beskaffenhet. Till
denna tid höra äfven åtskilliga mindre minnesmärken i
Athen, uppresta af segervinnare i någon af de täflingar,
som anställdes mellan chörerna i tragedien. De bestå af
mindre, tornartade byggnader, dekorerade dels med
sammanblandade elementer ur de olika stilarne, dels med
Korinthiska halfpelare, och i begge afseendena peka de
öfver på en ny, snart instundande tid.
Vi öfvergå nu till några betraktelser öfver Grekernas
bildhuggarekonst eller plastik. Hvad vi redan nämnt om
den Grekiska karakterens beskaffenhet i dess förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
