Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvungna stil, men oftast uppstått under den Romerska
kejsartiden, synnerligast Hadrianus, då det var på modet
att tillegna sig sådana kuriosa. Man igenkänner lätt
hithörande verk: ställningen är tvungen och symmetrisk,
rörelsen stel, håret bestående af tusentals små
symmetriska lockar, draperiet lagdt i regelmessiga veck, hvilka
i fållarne möta hvarandra i de noggrannaste
zigzag-vänd-ningar. En sådan är den arkaistiska Athene i Dresden.
Gudinnan som för öfrigt saknar hufvud och armar, är
klädd i sin slöja, peplos; men i framfållen på denna äro
anbragta lifliga stridsscener i relief, men i en stil,
hvilken tydligen förråder en långt framskriden
konstutveckling. Öfvergängen till den stora konstperioden bildas af
Myron, som var Pbidias’ och Polyklets medlärjunge hos
Ageladas i Argos. Myron var icke en mästare med ideal
framställning, han var snarare ren naturalist och
begagnade sig derföre endast af bronzen. Han är den förste,
som infört den lägre genren i skulpturen genom sin
framställning af en drucken gubbe, af hvilken i Rom på
Ca-pitolium finnes en dålig och öfverdrifven afbildning.
Berömd var i synnerhet Myrons ko, öfver hvilken
Grekerna skrifvit dussintals epigrammer. Hon var så troget
och naturligt bildad, att, såsom de gamla säga, ”ett lejon
vill rifva henne, en kalf dia henne, hjorden sluter sig till
henne, herden piskar henne, en bonde vill spänna henne
för plogen, en broms sätter sig på hennes hud, ja,
Myron sjelf förvexlar henne med den öfriga boskapen i sin
jord.” — Ett talande bevis på Myrons natursanning ega vi
ännu i Rom i förträffliga efterbildningar af hans berömda
Diskuskastare, hvilken Romaren Lucianus beskrifver på
följande sätt: ”Om Diskusslungaren talar du, som böjer
sig ned till kast, med ansigtet vändt tillbaka efter
banden, som håller skifvan, och med ena foten något
till-bakaböjd, liksom ville ban straxt resa sig igen efter
kastet.” Det är en lifsfrisk återgifning af den snabbaste
ögonblickliga rörelse, vittnande om konstnärens stora för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
