- Project Runeberg -  Om den Antika Konsten och dess Pånyttfödelse /
40

(1864) [MARC] [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

siens gränser och råkat in på det reflekterande och
moraliserande förståndets område. Det förhållande inom
poesien, som vi här berört, egde ännu mera ruin inom
den bildande konsten. Då Rom arne böljade sina
eröf-ringar, funno de i norr Etruskerna, med livilka de råkade
i krig, men hvilkas kultur på det mäktigaste sätt
till-bakaverkade på dem sjelfva. De tillegnade sig utan vidare
Etruskernas byggnadssätt, och i en viss riktning kan
Romarnes hela följande utveckling härutinnan anses som
en följdriktig utveckling till ett högre af det Etruskiska
systemet. Sedan de gjort bekantskap med Grekerna,
imiterade de ännu starkare dessa, och de gjorde ej heller
någon hemlighet af sin brist på originalitet: de fäste sig
hufvudsakligen vid konstens nytta och användbarhet för
lifvets yttre behof. Deras högsta mål var att underkufva
andra folk och föreskrifva dem lagar. Också sjunger
Virgilius i Æneiden:

Andra må locka med konst ur bronzen gestalter, som

andas,

Bilda i marmor bättre än vi lifslefvande hufvud ....
Romare, du — kom ihåg! — skall styra, som herrskare

folken.

Din konst blifva det skall att lära dem fredliga yrken,
Mild emot ödmjuk man och förkrossande sträng mot den

stolte.

Det är verldsherrskarens företrädesrätt att, sedan han
föreskrifvit de kufvade folken lagar, behandla alstren af
deras konstverksamhet såsom lyxartiklar, ämnade att
smycka segrarens lif. Hvilken annan uppgift skulle väl
konsten kunna hafva, än att förljufva de stunder, som
man eger fria från det offentliga lifvet och kan skänka
åt hvilan? Icke kunde man på fullt brinnande allvar helga
sitt lif åt henne, då man deraf icke heratade någon
direkt praktisk nytta. Ungefär sådan var Romarnes åsigt
om konsten. Ingen är så utan sinne för skönhet och form,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antikkonst/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free