- Project Runeberg -  Om den Antika Konsten och dess Pånyttfödelse /
42

(1864) [MARC] [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förenad med ett minne och en gång haft en form,
stämplad af Komarnes hegär efter prakt och ståt. På ett ställe
qvarstå några pelare, på ett annat ett stycke af en
tempelmur, på ett tredje är ett gammalt hedniskt tempel
för-vandladt till en kristen kyrka. Här gäller nu att af de
funna bitarne konstruera fram det hela och tänka sig
byggnaden i dess ursprungliga gestalt. För ett sådant arbete,
hvilket hör till de intressantaste och lärorikaste
sysselsättningar för den, som vill intränga i konstens väsende, är
det till en början nödvändigt att i någon man känna de
elementer, af livilka Romarne sammansatte sina
arkitektoniska verk.

Såsom vi redan sagt, imiterade Romarne först
Etruskerna och sedan Grekerna. Härvid inkom i arkitektuien
ett nytt element, som Grekerna icke kände, men somför
framtiden blef af den högsta vigt för konstens vidare
utveckling, nemligen hvalfbyggnaden. Detta var det enda,
Romarne behöllo qvar som arf efter Etruskerna. I början
användes hvalfvet endast på byggnadsföretag med
praktiska ändamål; sedermera anbragtes det äfven pa större
praktbyggnader, och sist fick det en allt vidsträcktare
användning, sedan derigenom möjligheten var gifven att
bygga i flere våningar och man icke längre var så strängt
bunden af rummets vidd. Hos Grekerna var man
nemligen inskränkt till en viss rymd; man kunde ej få
sten-bjelkar af hvilken längd som helst, och derigenom gjordes
man beroende af deras spännvidd. Derför äro också alla
Grekiska tempel jemförelsevis små. Men sedan
Etruskerna uppfunnit sättet att af kilformiga stenar
sammanfoga en båge sålunda, att den breda sidan på livarje sten
vändes uppåt och den smala inåt, hvarvid stenarnes egen
tyngd tvingar dem att hålla tillsammans, så var denna
inskränkning i rummet till stor del upphäfd, planen kunde
gestaltas på mångahanda sätt och blifva liksom rörligare
än i den enkla Grekiska arkitekturen. Se, detta är nu
det stora steget framåt till nyare tiders utveckling och till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antikkonst/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free