Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytt, ett bättre lif. Det är vid grafvarne, vi också finna
de första anspråkslösa spåren till en konst, som en gång
inom den kristna kyrkans sköte, stödd af den
återupp-vaknade antiken, skulle växa ut i bilder af oförgänglig
skönhet, på samma gång som den i sin egenskap af en
halfkristen bedendom till sist skulle spränga de
hierarkiska banden och bli den indirekta orsaken till den
tanke-och samvetsfrihet, hvilken Luther predikade, för hvilken
Gustaf Adolf blödde, och af hvars välsignelser vi numera
efter revolutionen äro i oqvald besittning. — Roms
katakomber äro vanligtvis belägna icke långt från stadsportarne
och utgjorde, att börja med, ett slags sandhemtningsställen,
arenaria, från hvilka de gamle Romarne hemtade den s.
k. puzzolanjord, som ännu i dag användes att bereda Roms
förträffliga murbruk. Denna jord är lös att arbeta, men
ytan stelnar i luften och blir hård som berg. I denna jord
äro de milslånga utgräfningarne verkställda. Redan tidigt
användes de som begrafningsplatser åt sämre folk och
slafvar, och derföre undvekos de och bortglömdes, så att
de kristne i fred och ro kunde i dem ej blott begrafva
sina martyrer och öfriga döda, utan äfven fira sin
guds-tjenst. När man stiger ned i dessa underjordiska
laby-rinther, kommer man först i ett ganska högt och bredt
hvalfformigt galleri, hvilket tyckes hafva utgjort det
egentliga sandkemtningsstället; men här möter man ännu inga
grafvar. För att finna dem måste man ned ännu djupare,
och der kommer man in i en underjordisk gång af en så
hemsk, så ängslande och genom de mörka
puzzolan-väg-garne så dyster karakter, att man erfar en känsla, som
om man vore lefvande begrafven. Gången är nemligen
ej bredare och högre, än att en man af vanlig längd nätt
och jemnt utan olägenhet kommer fram i den. På båda
sidor äro anbragta djupa urhålkningar af ungefär tre
alnars längd och en half alns höjd till ett antal af 6 lag
öfver hvarandra; dessa urhålkningar voro grafställen, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
