Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligger inbäddad, fortgå ännu. Imellertid har man
upptäckt en Basilika, förskrifvande sig sannolikt från 5:te
eller 6:te seklet, hvars hufvud- och sidoskepp noga
motsvara den öfre kyrkans, sa att pelarraderna livila pa
hvarandra. Men dessa pelare sjelfva erbjuda den
bizar-raste blandning af alla slags ämnen, färger och
ordningar. Der finnas pelare af granit, af livit marmor, af
svart-ådrig sådan, af grön s. k. verde antico o. s. v. Somliga
äro ännu ej färdigslipade, andra äro afhuggne och
för-sedde med kapiteler, hvilka icke ursprungligen tillhört
dem. För öfrigt omvexla Ivorinthiska, Joniska och alla
slags fantastiska kapiteler, hvilket allt förlänar den
ärevördiga kryptan en brokighet, som öfverträffar hvad man
eljest ser i de gamla Basilikorna. Ty när en sådan skulle
byggas, behöfde man blott plundra ett antikt tempel för
att erhålla pelare till fa?ad och långskepp i öfverflöd. I
de äldsta tiderna hade man ännu god rad; da tog man
ett helt tempels pelarsamling och omplanterade den i det
kristna templet; då lät man bjelklag och taklist följa med,
pelarne fingo behålla sina ursprungliga hufvud och fotter
och sattes på ett lämpligt afstånd från hvarandra.
Der-igenom utgöra dessa pelarställningar ännu den
oförgängliga skönheten i mången Basilika. Sådant var
forhallandet i S. Paolo utanför Kom, hvilken före branden 1823
ansågs vara den första i verlden. Sa är ännu
förhållandet i Maria Maggiore, der lmfvudskeppet bildas af 22
Joniska pelare af hvit marmor, samt i S. Sabina pa
Aven-tinus, hvilken i allmänhet trognast återgifver bilden af
en gammal Romersk Basilika från de äldsta seklen. Ju
längre fram i tiden åter de äro anlagda, desto mera
ondt blef det om det nödvändiga materialet, nemligen
passande pelare och listverk, och desto mindre
noggranna blefvo äfven byggmästarne i sammanfogandet af
elementer, som icke i ringaste mån hörde samman. Sa är
det i S. Lorenzo utanför Rom, som i sina äldre delar
lemnar en god profkarta på antika byggnadsfragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
