Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter liar målat i Oampo Santo i Pisa. — Redan bär vilja
vi anmärka ett egendomligt faktum, som tidigt gör sig
gällande och fortfar ända in i den mest förskämda
barocktiden, nemligen att konstnärerna icke uteslutande egnade
sig åt en af de bildande konsterna, utan ofta öfvade alla
tre på en gång och åtminstone alltid voro mästare i tvcnne
af dem. Så var Niccolö Pisano skulptör och arkitekt, hans
son Giovanni likaledes; Giotto förenade alla tre konsterna,
Orcagna var målare ocli byggmästare. Man kan i
allmänhet icke nog beundra denna tids män ocli den oerhördt
rika individualitet, de utvecklade icke blott inom konsten
utan inom alla sferer af mensklig verksamhet. Det var,
som om menskligheten efter ett årtusendes slummer hade
fått ett sådant öfvermått af lifskraft, att det nu ej gjorde
något, om naturen slösade med de största och dyrbaraste
gåfvor. En sådan rikedom på utmärkta personligheter,
som det 15:de seklet frambragte i Italien, har
verldshisto-rien troligen hvarken förr eller senare skådat.
Ingen ort i hela Italien var likväl så lyckliggjord med
personliga storheter som Florens. Visserligen funnos
öf-verallt mäktiga slagter, som omgåfvo sig med skalder och
konstnärer, såsom Malatesta i Rimini, Este i Ferrara,
Visconti i Milano, Scala i Verona; men de fördunklades
alla af den slägt, hvars namn skulle sammanflätas med
minnet af den moderna konstens mest lysande dagar,
nemligen huset Medici i Florens. I början af 1300-talet
hade Petrarca sökt väcka sina samtidas och främst
Ro-marnes smak för antiken, men förgäfves. Det var först
mot midten af 15:de seklet, som genom upptäckten af
den Grekiska och Romerska literaturens mästerverk, i
förening med inflyttningen till Italien af en mängd för
Turkarne flyende Grekiske lärde, hågen väcktes för den
antika veriden i allmänhet och särskildt för den konst,
af hvilken man vid hvarje gräfning i den klassiska jorden
fann herrliga minnen. Det var i Florens, första gången
ett antikmuseum för konstnärliga studier inrättades af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
