Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en skönhet utvecklas, som fyller öga och hjerta mecl
cle gladaste bilder och föreställningar. Alltsammans liknar
en jublande morgonsång, framställd i bronz. Det doftar
vår från den minsta lilla del af denna skönhetsverld, och
derföre kunna dessa portar betraktas som typer för hela
renaissancens dekorativa fägring.
Lorenzo var idealist i ordets ädlaste och hästa mening
på samma sätt som de gamle: lian utgick från naturen
och sträfvade till skönheten såsom sitt mål. Men redan
nu uppträder för första gången sedan äldre tider den
urgamla striden mellan idealism och realism, som vi redan
framhållit, hvilken inom konsten skulle fortsättas ända in
i våra dagar och troligen aldrig skall upphöra, så länge
menniskan är ett dubbelväsende af ande och sinlighet.
Vid Lorenzos sida uppträder nemligen Donatello såsom
den afgjordaste realist och är derigenom fader för denna
riktning inom den nya konsten. Sällan har denna
riktning haft en så ensidig målsman. Han ansåg allt vara
framställbart i form, blott derföre att det var till och
såsom sådant hade en karakter. Han saknade ej
skönhets-sinne, men det fick ofta vika, emedan det karakteristiska
framför allt måste fram, såsom alltid fallet är med
realismens anhängare. Också likna hans bilder stundom
anatomiska preparater mera än menskliga figurer. Man ser
i Florens åtskilliga sådana af honom; så en helig
Magdalena och ett par exemplar af en utmerglad Johannes Dö
paren, livilka med sina afmagrade lemmar och skarpa
knotor för bara natur åro så onaturliga, att de hvarken
skulle kunna gå eller lefva, om de vore sådana, som de
här afbildats *). — Dessa båda konstnärer, Gfhiberti och
*) Yi kunna cj underlåta att här i förbigående göra en anmärkning.
Alla känna troligen Jolian HI:s berömda grafvård i Upsala domkyrka.
Man har uppgifvit Donatello som den Italienske mästare, hvilken
förfärdigat honom. Om icke stilen i monumentet alldeles bestämdt
tillbakavisade alla tankar på den energiske Florentineren, så skulle den enkla
kronologien genast visa orimligheten af ett slikt antagande. Donatello dog
nemligen 1468 och Johan III 1592.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
