- Project Runeberg -  Om den Antika Konsten och dess Pånyttfödelse /
95

(1864) [MARC] [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af det hela, med de harmoniska och storartade
proportioner som utmärka denna s. k. Italienska stil, af hvilken
vi kunna anse vårt kungliga slott vara ett stolt
exempel, om man bortser från dekorationen, hvilken är
fullkomligt barock.

Hvad skulpturen beträffar, måste hon naturligtvis
röna det starkaste inflytande af Michel-Angelo och hans
våldsamma, ohejdade subjektivism. Denna skulle
nödvändigt rycka med sig alla tidens konstnärer eller åtminstone
rubba dem i deras tro på antikens rättighet att vara
mönster för all produktion i plastisk form. Så skedde äfven.
Benvenuto Cellini och Giovanni da Bologna äro bevis
derpå, ehuru dessa ännu äro jemförelsevis rena och plastiska.
På ett enda ställe bibehöll sig skulpturen länge ren och
ohesmittad af förderfvet, och det var i Venedig, dit den
förflyttades från Florens af en bland tidehvarfvets bäste
mästare, Jacopo Sansovino. Orsaken var densamma, som
vi nyss anmärkt om det Venetianska måleriet. Man höll
sig till naturen, utan att derigenom försjunka i låghet;
man framställde ett rikt, ädelt och fullt lif, utan att söka
onaturliga motiv för att visa bravur, hvarigenom konsten
ännu en tid räddades från den affektation och den
konstlade onatur, som redan inbrutit i mellersta Italien och
nu fick sitt rätta uttryck i den allt uppslukande barocken.

En förunderlig tid denna förfallets tid, då
barockstilen var allena herrskande! Den varade i jemnt 200
år, från 1580 till 1780, och dess minne är förenadt med
namnet af en enda man, nio Påfvars gunstling,
sjelfherr-skare inom konsten, lagstiftare för arkitektur och
skulptur, nemligen Lorenzo Bernini. Han lefde från 1598 till
1680, och hann sålunda väl inplanta sina åsigter hos
samtiden, helst som han var en stor talang och allmänt
erkändes vara den förste konstnär på sin tid. Hans
inflytande spåras i alla land, der missförstådda, öfverlastade,
affekterade, onaturliga antika former återfinnas, och
först 100 år efter hans död började man finna bojorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antikkonst/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free