- Project Runeberg -  Om den Antika Konsten och dess Pånyttfödelse /
98

(1864) [MARC] [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

figurer, sittande eller åtminstone försökande att sitta på
bjelklag och gafvelstumpar, der detta i verkligheten vore
en ren omöjlighet. Allt detta är gerna öfverhöljdt af guld
oeh omgifvet med brokiga marmorarter af alla färger.
Jesuiterkyrkorna i Italien äro praktexemplar af denna stil,
hvilken icke saknar lysande representanter äfveu hos oss
i Norden. Kapellet i Stockholms Slott är en sådan i
barockstil genomförd kyrka med alla dess både goda och
dåliga sidor.

På samma sätt öfverflyttades den nya principen på
skulpturen. Der kunde den passionerade rörelse, den
användning af effekt, som utmärkte den nya konsten,
förenad med en naturalistisk framställning, sätta konstnären i
stånd att i slående verkan täfla med sjelfva målarekonsten.
Äfven häri föregick Bernini med goda exempel och blef
så lagstiftande för hela tiden, att vi med anförande af
ett par bland hans egna arbeten och deras beskaffenhet
hafva gifvit en antydning om hela tidens sätt att gå till
väga. Huru han i allmänhet behandlade kroppsformerna,
kan man se på den för hvarje rent sinne vidriga gruppen
i Villa Ludovisi i Kom föreställande Proserpinas rof. Den
lystne guden med sina pösande muskler, livilka taga sig
ännu mera uppblåst och slappt ut genom en olyckligt
anbragt politur af marmorn, håller den motsträfviga
Proser-pina i sina armar för att bortföra henne, och för att göra
striden ännu naturligare och påtagligare har konstnären
låtit gudens fingrar göra djupa gropar i marmorn. En
sådan bild förvisar, snart sagdt, sig sjelf ur det skönas
verld, och dock var den i full enlighet med smaken i en
tid, då af missförstådt nit för antiken sådana föremål som
Bathseba i badet, Loths döttrar, Joseph och Potifars
hustru hörde till målarnes favoritämnen. — En annan gång
har Bernini framställt Apollo och Dafne i det ögonblick,
då hon förvandlades till lager, då hennes fötter gro fast
vid jorden och fingrarne växa ut till grenar. Ämnet är
alldeles oframställbart för den bildande konsten, och det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:37:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antikkonst/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free