Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Åtgärder i äldre och senaste tid vidtagna till skydd för fäderneslandets fornlemningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvarligt aflönade embets- och tjenstemän, kringskars
småningom ända der hän, att när detta verk upplöstes
och dess åligganden öfverflyttades på den år 1786
återupprättade Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets
Akademien, återstodo icke flera än två tjenstemän,
Sekreteraren, som tillika var Riksantiqvarie, och hans Amanuens,
med lönevilkor så knappa, att man redan deraf kan sluta
att deras befattningar ansågos som sinecurer [1].
Öfverflyttade på den nämnda Akademiens stat tyckas de
fortfarande ända till 1841 hafva betraktats på samma sätt,
hvaraf den naturliga följden blef att deras innehafvare
måste söka erhålla någon annan mera indrägtig tjenst
såsom hufvudyrke [2].
[1] Antiqvitets-Collegium egde år 1670 en President eller Direktör, en
vice President, en Assessor, tillika Sekreterare och Antiqvarie, 5 andra
Assessorer, en Translator, en Protonotarie och Aktuarie, 2 Amanuenser,
aflönade med 4,040 Daler S:mt, dessutom kopparstickare, formsnidare,
ritare och eno dräng på stat. Tjenstemän och anslag minskades
småningom. År 1766 upptog Antiqvitets-Archivets stat: en
Riksantiqvarie eller Sekreterare, en Translator, en ordinarie och en vice
Amanuens, med aflöning af 2,800 Daler S:mt. Då Konung Gustaf
III den 20 Mars 1786 återupplifvade sin moders Vitterhets Akademi,
under namn af Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets
Akademien, och på denna öfverflyttade Antiqvitets Archivets åligganden,
jemte dess återstående tjenstemän, Sekreteraren eller
Riksantiqvarien (som tillika är Garde des médailles) samt hans Amanuens,
bestämdes lönen för den förre till 300 R:dr och för den sednare till
100 R:dr Specie. Genom myntförändringen i början af detta
århundrade nedsattes speciemyntet till bankomynt. Först 1824 höjdes
Riksantiqvariens lön till 559 R:dr 24 sk. banko. Som några tunnor
spanmål voro inbegripna under denna lön utgick den vissa år, när
hög markegång inträffade, med någon liten förhöjning. Vid 1841 års
riksdag bestämdes Riksantiqvariens lön till 1,600 R:dr och
Amanuensens till 500 R:dr banko, hvilken förhöjning dock, till följd af ett
vid anslaget af Rikets Ständer fästadt vilkor, icke utgick förr än
med 1842 års början. Från och med 1858 höjdes
Riksantiqvarielönen till 5,000 R:dr r:mt, hvarjemte till biträden samt vaktbetjening
anvisades ett årligt belopp af 2,900 R:dr r:mt.
[2] Detta var ock förhållandet, hvad Riksantiqvarietjensten beträffar,
intill 1837, då den af n. v. innehafvaren tillträddes. Amanuenstjensten
förblef fortfarande förenad med annan bättre aflönad befattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:40:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/1/0026.html
