Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Första delen / 90 (1864-1924) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag af Antiqvitets-Intendenten Pa A. Säves afgifna berättelse för år 1861

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

90

kyrkogårdsmuren har på dess utåt stående sida i det
närmaste den inskrift, som anföres hos Liljegren (Runurk. n.

1557). n-rn : \nv : tiR: mm Rihtn •. httii : mihi -

men vid närmare undersökning, sedan de ofvanpå liggande
stenarne blifvit borttagna, befanns att på stenens öfra sida
var följande fortsättning af runskriften:

h

Runan I framför %\V\ tycks hvarken höra till linierna af
ormslingan eller till meningen af orden. Af denna nyfunna
sida, som är uppåt bågig,’lemnas här teckning:

Stenen är 2 alnar 20 tum, lång, 13^ tum bred’ och 15
tum tjock på midten. Arrendatorn af Solberga
fideikommisset Veta, Jakob Eriksson, lofvade, för mottagen
betalning, inlägga denna runsten oskadad i östra
kyrkogårdsmuren.

Viby.

I kyrkan vackra porträtter af Melanchton, Konung
Gustaf II Adolf och Drottning Maria Eleonora.

En runsten, vid Gottlösa backe (förr i Veta socken),
fanns inne i redskapsboden vid krogen derstädes,
öfverensstämmande med Liljegrens Runurkunder n. 1167, men
svårläst, helst i mörkret och trängseln der han står. Enligt
berättelse af en förståndig gumma, stod en annan lika hög,
men smalare, sten med runor inbyggd i samma bod, intill
1824, då den borttogs af en musikant Falltin, när han
der byggde ett stall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>