Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag af Antiqvitets-Intendenten Pa A. Säves afgifna berättelse för år 1861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
108
då den uttogs och upprestes i nordöstra hörnet af
kyrkogården. Runor finnas öfverallt i slingan, men äro till det
mesta oläsliga, emedan de äro fyllda af det granithårda
murbruket, hvari stenen legat. Stenen är af grusig,
löskornig granit, som snart förvittrar. Se figuren å föregående
sida. Ar icke den runsten, som finnes i Bautil n. 878
(Liljegrens Runurkunder n. 1188).
Församlingens Kyrkoherde A. A. Aurelius är en god
fornforskare och särdeles aktsam vårdare af sin kyrkas
fornsaker. Vidtalade Kantor L. A. Nydahl, som samlat
folkmelodier åt Professor Drake.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>