Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Utdrag af Antiqvitets-Intendenten Pa A. Säves afgifna berättelse för år 1861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
131
som egde Strinnholms Svenska Folkets Historia,
Östergötlands karta rn. m., lemnades runalfabetet samt
afteckning af runstenen vid hans gård.
*
Skeppsås.
Kyrkan gammal, med hvälfdt chor och sexkantigt,
spånadt torn. —- Altarskåp med dörrar och bilder, men
nytt och bondmåladt samt ett crucifix deröfver. —
Mariabild med barnet, 2 alnar 5 tum hög, dåligt skuren.
— Porträtt af en Carolin under taket i högkyrkan. —
Grafstenen med runskrift (Liljegren n. 1684) fanns icke.
*
Elfvestad.
Kyrkan modern, — Altarskåp, 21 aln högt, 2 alnar
16 tum bredt, vackert arbete, men förgyllningen skadad
(Kristus med de visa och de fåvitska jungfrurna m. m.) (*)
— Altartafla i 6 fält, gammal, ej illa målad, framställer
bebådelsen, nattvarden, korsbärningen, korsfästelsen samt
Jesu död och himmelsfärd. — Prydliga ljusstakar af
malm. (*) — Dopfunt af messing, omkring 2 alnar hög,
en skål på en smal pelarfot, fästad i ett träkors. (*)
Tafla, föreställande Jesu död, på norra väggen.
*
Järstad.
Kyrkan gammal i anordningen. Dess altarskåp
har blifvit skänkt till Statens Historiska Museum. —
Messhake af grön sammet, gammal, med Kristus på korset
och många helgon i broderi, nedtill skadad. — Värja,
gammal, lång, förrostad.
147
Ordlista från Östergötland.
Några få ord af Ostgöta bond-målet, ett och annat
ordstäf och ortnamn må här ock följa, dem jag på resan
samlat under samtal, mest med min skjutsbonde,
arbetskarlen i Linköping Johan Petersson, född i Normlösa 1822,
och andra, vanligast af allmogen; och förutskickas härvid
blott några få och korta anmärkningar. Det tjocka I höres
öfverallt i landskapet. Ett mycket bredt ö-ljud, med
dragning till a, förekommer på flera ställen. Talet längst norr
upp, t. ex i Regna, Skedvi, ljuder åt Vestmanländskan (ja
i tonfallet till och med åt Finskan), hvarest ock det
gutturala Medelpads-i-et, när det är långt, förekommer (likaså
stundom äfven det långa y). Språket i Vårdnäs-egnden tyckes
vara af fornåldrigt lynne. Mest äkta är väl Ostgötamålet
i skärgården, Ydre och Vånga-Risingebygden. Gränsen
mellan de olika språkkretsarne är, enligt Bibliothekarien
Wiedes uppgift, merändels Svartån. Tydligt är, att denna
ordsamling, inhemtad under den hastiga färden, icke kunnat
blifva särdeles omfångsrik.
Aflig, adj. = mäktig, stark (mat, foder).
Ändring, m. = yngling af andra årets konskription.
Anig, adj. = flitig, arbetsam.
Arveråg, m. = råg, som osådd vexer det följande året.
Backe-klant, m. = bergsbacke, klint.
Bälg, m. (ortnamn) = den vida slätten omkring Ringarums
kyrka.
Billa, Sur-billa, en växt.
Binka, = hop, hög; Binge, m., (Ydre). (Bunk, Gotl.).
Blasskä, v. n. = plaska uti, fukta, älta med något vått.
Bla’-vall, m. = bladvall, äng med bladiga vexter.
Blejd, pl. — r, m. = kil. (Gotl. Blaigre).
Blig-ut, m. = en som glor stinnt på någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:40:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/1/0139.html
