Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under åren 1862 och 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
219
understödt Föreningen. Bland de åtgärder i denna väg,
som varit af någon större vigt, anser sig Föreningen böra
omnämna dem, som afsett sten kretsen å Bo t asen i
Hackvads socken samt fornlemningarne vid Hjortsberga i
Kumla. I afseende å den förra, hvars kullfallna stenar
Herr Hofberg förklarat sig villig att under nästa sommar
låta uppresa, har Föreningen under den 26 sistl. Oktober
sökt och erhållit ett vite af 30 r:dr rmt, och för att skydda
de sednare från den förstöring, som vanligen blifver en
följd af laga skiften, begärdes hos Konungens
Befallningshafvande, att den till utskiftande af Hjortsberga by
for-ordnade landtmätaren måtte förständigas att icke till
gemensamt grustag upplåta, eller till byggnadsplats anvisa
någon af de backar, der dessa fornminnen förekomma,
såvida ej tillstånd att undanrödja fornlemningarne blifvit i
laga ordning sökt och beviljadt. Under samma dag eller
den 7 Juli 1862 begärde Föreningen tillika uti särskild
ansökan det Konungens Befallningshafvande vid framdeles
utfärdande landtmäteriförordnanden ville ålägga
skiftesför-rättaren att noga aktgifva å de tydliga fornlemningar, som
under förrättningen kunde anträffas, och sådant hos
Konungens Befallningshafvande anmäla, samt icke till
grus-eller lertag, odlingsmark eller byggnadsplats afse och utrösa
sådant ställe, der tydligt minnesmärkes förstöring deraf
kunde blifva en följd, såvida icke skifteslaget erhållit
vederbörligt tillstånd att detsamma undanrödja. Huruvida denna
vördsamma hemställan föranledt någon föreskrift uti senare
utfärdade landtmäteriförordnanden är Föreningen icke i
tillfälle att upplysa, men att det vore i högsta måtto
gagneligt, om en sådan föreskrift blefve uti de för
landtmätare gällande instruktioner intagen, lider intet tvifvel*).
Föreningen vågar derföre fästa Kongl. Akademiens
uppmärksamhet härpå, och då det icke af landtmätaren for-
*) Bedan före mottagandet af Föreningens berättelse hade
Riksantiqva-rien, den 30 Jan. 1864, i detta ämne aflåtit skrifvelse till Chefen
för Landtmäterin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
