Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 RUNYERSER. 5
val mellan denna uppfattning och den, att de kunde
bringas under fyrstafvelsescliernat genom antagande af en friare
art af upplösning till två stafvelser af likgiltig qvantitet
jämte den vanliga upplösningen af en stafvelse till tvenne
af formen ^^ w. På denna ståndpunkt var det en för
Sievers olöslig svårighet att dylika fall af friare
upplösning visade sig äfven förekomma i höjning, der han måste
förneka möjligheten af upplösning och antaga tillvaron
af verkliga femstafvelseverser1. Sievers nästa
utvecklingsstadium öppnade möjligheten att ställa dessa sistnämda
fall under samma förklaring, som kunde befinnas vara
rigtig för den tvåstafviga sänkningen, som ej kunde
utgöra upplösningsstafvelser. Hittils hade Sievers företagit
sina metriska undersökningar utan ringaste hänsyn till att
ordens naturliga betoning kom till korta för den antagna
metriska betoningen och skydde sålunda ej ens att antaga
sänkning, ehuru alliterationen utvisade betonad stafvelse2.
Men delvis påverkad af de anmärkningar mot den nya
metriska teorien, som framstäldes af Edzardi i en recension
uti Litteraturblatt filr germanische und romanische
Philo-logie 1880 sp. 166 modifierade Sievers i den tredje af sina
metriska afhandlingar, Beitr. VIII 54 f., i ett och annat
sina förut framstälda åsigter. Hans dåvarande uppfattning
sammanfattas i slutet af denna hans afhandling i följande
satser;{: Alla hittills undersökta nordiska metra basera på
bestämda lagar i afseende på stafvelseantal och
upplösning af bestämda stafvelser af schemat till vj^ ^^. Några
metra (såsom drottqväde och de dermed beslägtade
konstfulla strofformerna) känna blott taktformen _i_ ^ andra
(särskildt de kortare, och vi få väl ock säga: de mera
folkliga) hafva äfven taktformen ^l _l_ och det i
godtycklig förening med formen _±_ ^^:, sannolikt en
qvarlefva från den tid, då den nordiska alliterationsversen
1 Bear. VI 316. - Se exempelsaml. Beitr. VI 304 och Sievers
yttrande Beitr. VIII 63. 3 Beitr. VIII 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
