- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tionde delen /
29

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 10: 1 EÜNYERSER. 29

Gylva{?)2 pœir lêtu rœisa stœin penno’6 œftir Qssur bröbur
sinn4’, pœisi váRu Vigulfs arf ait.

Öfversättning: Bartr och. Bysir och Gylva de läto resa
denna sten efter Qssurr sin broder. Dessa voro Vigulfs
arfvingar.

L. 51. busa L. 1434 (AecusO; bosi L. 1908, L. 2094; gldansk
Bosi (O. Nielsen); busiR maaské = gldansk Bøsi hos O. Nielsen. —
Oldisl. Gtßver, Gylvir i Upps. Edda (Sn. E. II, 253 f.). Jfr ogsaa
oldisl. Vilir ved Siden af Vill, sv. balir (eller baler) L. 1006, for det
ellers forekommende ball, uifiriR L. 390, ellers uifari.»

2 Kan vara Gylf a. Om bruk af u för midljudande f se 3 not 1.
Omöjligt att afgöra om m. eller f. För m. talar bruket af pœir, pœisi;
eljes väntar man pau, men stundom brytes regeln om att sätta
bestämningar till subst, af olika kön i n., ss. L. 493. hulmkir x auk x
sikrujjr x |)aiR ristu x stina x |)isi x iftin x suin x sun x sin x sil burin.
Bruket af arfaR afgör intet, då detta ord äfven kan brukas om f,
se Oxf. Om inskriften är riktigt läst, föreligger alltså antagligen
ett mask. af samma art som isl. Ella, Sturla, såvida ej redan här
uppflyttningen af svaga maskulinernas oblika -a i N. får antagas.

3 Förekomsten af Osur uti inskriften synes tala mot att fatta
jjeno = penna, och en form med slutande -o skulle kunna antagas på
grund af f)anu L. 1437, ^asu L. 1384 (T. 34) samt J)ins uftiR L.
723. Förekomsten af -o på stenar, som bruka oss-runan i bet. o
tyckes böra visa det samma. Prof. Bugge anmärker härtill: »Formen
penno kan jeg ikke godkjende. L. 1437 er meddelt i en yderst feilfuld
Text; for |>anu : aftir læser Bruzelius JansaftiR. I L. 1384 er u i
fjasu efter L. tvivlsomt, og P. Säve {Ant. T. f. Sv. III, 134) siger
udtrykkelig, at Stenen har })asi, ikke |)asu. I L. 723 har D. I, 85
jpinsa uftiR. Heiler ikke kan jeg finde Formen penno bevist derved,
at f)ino förekommer i Indskrifter, som har øss-Runen i Betydning o.
Thi ds.s-Runen förekommer bevislig oftere i forskjellige Betydninger
paa en og samme Sten. Jeg skal derpaa anföre nogle Exempler, hvis
Antal kunde foröges. L. 608 (B. 248): hokun . \ou . hon (d. e.
hqnn) . hons (d. e. hqns) . mo{>iR. L. 1010: ]jurbiorn . ok . sihf)orn .
hon (= hqnn). to^p. L. 1005—1006: buonti. o|)intisu . seno . ^on . ro}>.
Mærk L. 754 (D. I, 119): Hna, men bNanta. L. 29 (D. I, 14):
|)infc . Nta . hhns . runh-, men W{)ur.

4 Huruvida uttalet varit sinn eller sinn kan ej afgöras. Jfr
Noreen, Altist, u. anorw. gr. § 110, och § 382. Jag angifver i det
följande vokallängden efter Noreens paradigm i § 382.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/10/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free