Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
E. BRÅTE. ATS 10: 1
Säve uppställer hela inskriften i metrisk form, men
medger sitt antagande vara betänkligt på grund af att
sjukdom’, i det *sötti kunde vara en gammal form lik got. D. sg. *sauhtai
samt hänvisar till Lund, Oldnord. ordföjningslœre, s. 86 och Nygaard,
Eddaspr ogets synt. I, s. 21, § 13.
7 Den af mig efter Säve ursprungligen antagna D. sg. af hærr
vore anmärkningsvärd, då ändelsen -i uti D. sg. af detta ord eljes
ej synes förekomma hvarken i fsv. eller isl. Prof.Bugge anmärker:
»stur|)i han, Peringskjöld og Säve; Stephens siger »In Bure’s time
sturf>i han" was still undamaged». Celsius læste stupfi knari. Dybeck
siger i Texten, at man paa Stenen ikke kan se, om der er skrevet häri
eller knari. Men hans Tegning tillader ikke at læse sturjihari, thi
dertil er der en Stav for meget. Indre Grunde tale afgjörende for stur{)i
knari. Dativ af herr heder i Oldisl. her, ikke hert; en Dativform hœri
har jeg ikke seet paavist i Glsv.eller Gldansk. En Krigerflok, som
en nordisk Hövding förer til Tog i fremmed Land, kaldes i
Rune-indskrifterne stadig lid (Ingvars Ud, Frøygœins lid, o. s. v.), aldrig hærr.
Et Udtryk styra hœri (eller heer) er ikke paavist i det gamle Sprog.
Derimod förekommer styra knærri L. 38. Jfr D. I, 100: es åtti œinn
sêr skip ok austr styrdi (nemlig skipi) i Ingvars lid. Og i L. 220
passer styrdi knærri fortræffelig til det fölgende kvarn ann Grikkha†nir.»
8 Säve antager an vara prep. a, men ger - en omöjlig förklaring
af att -n bibehållits. Enligt af vår tid vunna upplysningar vore
formen möjlig och att sammanställa med Möjebro-stenens ana,
Rökstenens an. (Röksten, s. 51), men jag föredrager den af Bugge
dersammastädes i noten framstälda uppfattningen af förevarande ord som
pron. hann. Enligt Grundtvig, Nyt hist. tidskr.. 3 række V, s. 603
har redan Lyngby uppfattat an såsom hann. Prof. Bugge tillfogar:
2>an förän krikhafnir forstaar Wimmer (Bökstenen S. 214) som Navn,
hvilket ikke förekommer mig sandsynligt. Hvis Jçfurr, saaledes som
Säve antager, skal förbindes umiddelbart med det fölgende, maa Jçfurr
styrdi knærri staa udenfor Yerset. Men Dybeck antyder baade i sin
Text og paa sin Tegning, at Runer har været skrevne mellem iufur
og stur|)i. Ogsaa Grundtvig antager, at der her mangler et Ord med
st- i Fremlyden (et Udtryk som Jgfurr [of stœindum] styrdi knærri
vilde være passende, men dertil synes der ikke at være Rum nok).
Indskriften fortjener en fornyet Undersögelse paa Stenen.»
9 Säve säger: »lik kan här omöjligen vara konjunktionen ’och’,
då intet annat ord på hela stenen finnes, som kan tänkas böra här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
