Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 RUNVERSER. 67
Öfversättning: Sküli och Folkz låta resa denna sten
efter sin broder Husbiorn. Klenoderna ökade han ute,
då de togo skatt på Gotland.
I metrisk form måste senare delen af inskriften vara:
hnossi[R] tok uti A 2 1, vs
pá pœin giald töku Cl, 2s
á Gutlandi C 1
att man borde haft siokr i N. sg. ej siok, genom hvilken invändning
tolkningen b) torde få anses fallen. Första förslaget synes mig
omöjligt, emedan fsv. sin ej skulle kunna återgifvas med sio, en
svårighet, som Säve aldrig upptager till ompröfning. Samma anmärkning
träffar senare alternativet af den tredje tolkningen, hvilken för öfrigt
i sin helhet är föga tilltalande, då nedläggandet af några själhundar
knappt kan gälla för en bragd värdig efterverldens hågkomst. Med
någon tvekan vågar jag föreslå en tolkning utan antagande af
förkortning. Jag afdelar hnusiok • uti och läser hnossi[ß] tok uti
’sina klenoder ökade han ute’. Mot denna tolkning synas trenne
invändningar kunna göras, den första beträffande den antagna ellipsen
af j?. Denna anser jag kunna förklaras på två sätt. Dels kan det
vara ett verkligt utelemnande, e vore öfverhoppadt för att så slå ihop
de omgifvande båda i till en runa och Rök-stenens tualraubaR för
väntadt tuaR ualraubaR (Bakst. s. 29) är den säkra parallel, som styrker
ett dylikt antagande. Det andra sättet att förklara ellipsen af tz, är
antagandet, att ingen ellips föreligger. Isl. hnoss f. är i-stam och
möjligt är åtminstone att den bildning af A. pl. som föreligger i got.
anst-ins kunde hafva fortlefvat och den skulle då uppträda som -i
liksom m. gesti. En ålderdomlighet vore alltså i förevarande fall
bevarad. Jfr A. pl. f. runa jemte runaR. Denna förklaring håller jag
för den sannolikare. De andra invändningarna mot min tolkning
skulle kunna hämtas från antagandet af de eljes ej i fsv. uppvisade
begynnande hn- och pt. tok. Så vidt jag vet, finnes ej något ex. med
förloradt h i hn- uppvisadt äldre än denna runsten kan antagas vara
och det synes alltså fullkomligt berättigadt att här antaga hn-, A
andra sidan finnes finaki på ett fragment af en visserligen ålderdomlig
ristning, T. 53. Antagandet af pt. iök torde vid sidan af de många
preteritiformerna till hoa, hvilka ej heller förekomma i fsv. literatur,
icke hafva någon betänklighet med sig. För min tolkning talar, att hon
innehåller uppgift om en gerning, som både kunde lända den aflidne
till ära och särskildt kunde förtjena omnämnas af tacksamme arfvingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
