Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 E. BRÅTE. ATS 10: 1
Schol. 85 til Adam. Brem. III, 52 og efter flere isländske
Skrifter (Magn. s. berfœtts i Hemisfer. Kap. 13;
Konge-rœhken hos Langeb. Scr. r. Dan. I, 12; Hervar. s. i min
Udg. S. 296) var Konge efter Steinkell, medens han i
Vestgötalagen (S. 299) sættes förän denne. Hvis Haakon
har regeret efter Steinkell, hvilket synes rimeligst, maa
L. 333 være fra omkr. Aar 1070; hvis Vestgötalagen har
Ret, lidt ældre.
22) Nyble, Ekerö socken, Färentuna härad.
Upland. L. 357, B. 279, ü. F. II, vn, 53. Stenen
troligen förstörd.
kuni • auk : kari1 : raisjm • stin • eftR2 — han : uas :
buta : bastr : ar (ornament korsar slingan) u\> i : hakunu.
Fonetisk transscription: Gunni’6 auk Kari rœispu stœin
œftR –– hann vas bonde bastr er bodi4 i Hákunøy.
22. l B., L. Karl. 2 L., B. efiR. 3 U. F. Gunne.
4 Det är blott känslan af att en slutformel sådan som denna
gerna borde vara i poetisk form, som förmått mig att göra de gjorda,
kanske alltför vågsamma antagandena. Två allittererande ord voro
gifna, det tredje måste alltså äfvenledes börja med b-, hvilken runa
synes mig kunna hafva fått rum mellan r och ornamentet. Till
pt. sg. bodi passade emellertid ej den skenbara G. pl. banda i det
föreg., som eljes väl läte sig försvara såsom gen. partitivus. Jag har
derför fattat ristningen som bonde i likhet med min uppfattning af ar
som er. Det är intet ovanligt att finna a för e, i, œ i runskrift,
åtminstone hvad rotstafvelse beträffar, men äfven i ändelser träffas
samma ristning och det t. o. m. liksom här i samma inskrift vexlande
med i; jfr L. 968. Svårare torde blifva att öfverhufvud motivera
pt. bodi, isynnerhet uti en inskrift, som genom pt. ræspi visar sig höra
till de äldsta upländska. Man väntar stark böjning. Dieterich,
Bimen-Sprachschatz, har pt. bu£i blott från L. 667, i enlighet med
B. 615, men D. I, 61 läser der buk i och säger uttryckligen att
runan k är omisskännlig. Måhända skulle en förnyad granskning,
om den blifvit oss förunnad, äfven här kunnat upptäcka ristningen
buk i, hvilken kan göras sannolik af det mer än vanligt långa af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
