Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 0: 1
IIÜNVEKSER. 173
suaR : han : || : i : krikum2 iuli | skifti || kristr : hialb : ant:
kristunia
Fonetisk transscription: Gudrun rœisti stæin at Hedin
var nœfi Svœins*; vait hann i GrikkumG, gulli^ skifti. Kristr
hialp and kristinni ckl\
eller om de funnits, är afståndet mellan + och följande h ej större
än flerstädes på stenen i likartade fall.»
2 Boije; B. kriku.
3 Min egen transscription af de föregående fyra orden: Hedinvan
Nafis sim es har jag uppgifvit på grund af prof. Bugges anmärkningar.
4 L. 883 förekommer uli : sifti, som tydligen är att sammanhålla
med denna ristning och liksom denna synes utgöra en vers. Dock
har Stephens II, 774 på en teckning ulisi(a)lr. Här är knappt
alliteration möjlig annat än med Grikkum, och af denna anledning kan man
förmoda, att i står för ursprungligt k, och iuli alltså för kuli. L. 883
är det möjligt att läsa på samma sätt, om det föregående m fattas
som en samstafva runa mk, hvars senare hälft drages till det följande.
En sådan upplösning af m håller jag för möjlig, ehuru jag ej kan
uppvisa andra säkra ex. derpå. En analogi bildar samstafva runan
ks L. 882 (B. 799), se 71 not 2 och möjligen ock L. 1236 (B. 1050),
hvars början lyder: hulmi : lit : iara : bro, tydligen Holmi Ut giara bro.
Måhända är utelemnandet af k uti iara blott skenbart, det skall
kanske lösas ut ur senare hälften af det föregående †, hvilket blir
möjligt under antagande af den k-typ h, som futhorken vid Odensåker
L. 1984 uppvisar. Jfr att Y har formen ^ på några gotländska
runstenar, Stephens I, 148 och Y i runraden från Mønsted, Thorsen,
De danske Riinemwdesmœrker II, n:r 60. Uttrycket ’skiftade guld’
afsåge antingen det sätt, hvarpå han förvärfvade sina rikedomar i
Grekland, nämligen så, att han ofta var med om att dela taget byte,
och för en sådan uppfattning lämpar sig L. 885 bäst, eller den
frikostighet, hvarmed han utdelade sina håfvor. Hvad än uttrycket må
afse, riktigheten af mitt antagande styrkes i hög grad af uttrycket
kialti skifti å den af Boije upptäckta Grinda-stenen, Sv. Formn.-fören.
tidskr. V, 157, här nedan nr 159. En helt annan uppfattning är
framstäld af Bugge, Arkiv. II, 168, nämligen att skifti »er Dativ af
et Intetkjønsord skift, i Oldnorsk skipt fem., Navnet paa Væringernes
kvarter i Konstantinopel (Fagrskinna S. 162), af græsk eoxooßtzov,
der igjen er det latinske excubitum og efter Prof. G. Storm har kunnet
betegne en byzantinsk Hærafdelning». Mot denna tolkning talar uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
