Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 KUN VERSER. 223
Andra sidan, L. 999: Stœin liafir rettan5, pannas stånda
må, Bœli hinn6 raudi øftir’ brobur.
Öfversättning. L. 998: higulfr lät göra denna vård
efter Knut sin fader och efter Gudiaug hans syster. Bœli
reste stenen.
L. 999: En. .sten, som stå kan, har Bœli den röde
rest efter sin broder.
Metrisk är inskriften L. 999:
Stœin haßr rettan A 1? vs
pannas stånda må B
Bœli hinn raudi A 1, v 1.
øftir brodur A 3
Prof. Bugge anmärker till denna inskrift: »En
Teg-ning af Hofberg findes i k. Vitterhets Historie och
Antiqvitets Akademiens Arkiv. Efter Hofberg har jeg noteret
logiska svårigheter vara hans. Det slutande is för s kan uppfattas
som det börjande is uti istain, isifi m. fl., se 98, not. 4. Det
oförklarliga ia försvinner efter Hofbergs läsning hanis, se prof. Bugges
anm.; jfr dock not. 6.
5 A. sg. m. p. p. Jfr konstruktionen å Kjula-stenen, L. 979,
här ofvan n:r 98.
6 Denna transscription är blott ett förslag. Närmast ligger till
hands att tänka på artikeln enn, hinn. Denna synes möjlig blott
om-sista i uti ihi är en lemning af n och ih får läsas ia, jfr ofvan not. 2y
fhfwr, och vara digrafisk beteckning för e. En transscription, som
dock lemnade det första i oförklaradt och derför kanske bör förkastas,
vore Bœli her raudi ete, »B. den röde har här rest en sten» etc.
Något för dess sannolikhet talar jämförelsen med den ofta
förekommande formeln: »här skall stå» o. s. v. Liljegren, Runlära, s. 83,
öfversätter: »Båle — här på godset (i häradet)», men denna
öfversättning, ur innehållets synpunkt litet tilltalande, torde hafva ännu
större typologiska svårigheter att öfvervinna.
7 Wimmer, Run. Opr., 217 säger om Sendervissingstenens uft
» — ø†t (sideform til œft, skrevet aft)». Huru en sådan sidoform
skall språkligt rättfärdigas, vet jag icke. I mig tillgängliga ordböcker
har jag ej funnit någon motsvarighet i litteraturspråket, utom att
Rydqvist, IV, 98 anför öptir från Hels. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
