Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 E. BRÅTE. ATS 10: 1
Hela den i senare tid upptäckta delen af inskriften
är i metrisk form:
Göör karl Gulli A 2 1
gat femm sy ni, A 2, k
fiall á furi A 1
frøkn drœngs Asmundr, A 2 1
œndaÖis Assurr E 1, utv.
au str i GrikJcum, A 1
vard á holmi A 3
Halfdan drepinn, A 2, k
Kari vard at Dundi A 3, 2 s
auk dauör Bui C 3.
likheten af Stephens’ antagande. Dock till den förnämsta
invändningen mot detta eljes tilltalande antagande gifva inskriftens tecken
anledning. Enligt hr C. F. Nordenskjölds teckning användes
nämligen den typ för m, som ofta förekommer på de äldre danska
runstenarne och äfven uppträder i Abecedarium nordmannicum, se
Wim-mer, Bun. Opr. s. 175, 191. På svenska runstenar är denna m-typ
mycket sällsynt; jag har blott antecknat den från följande inskrifter:
Karlevi (L. 1071) på Öland, Härened-stenen vid Dagsnäs i Vestergötland
(L. 1342, T. 7), Hindsberg i Vestergötland (T. 53) och Kolunda i
Södermanland (D. 8:vo 60), som står Rökstens-gruppen nära (Rökst.
s. 119). Alla dessa inskrifter ega äfven i öfrigt ett ålderdomligt
skaplynne. Dessutom lär en liknande typ förekomma L. 1033, enligt en
handteckning af Dybeck i k. Vitterhets Historie och Ant. Akademiens
arkiv, men denna betecknar sannolikare h. Samma typ som å L. 1033
förekommer L. 1184, här nedan nr 103, äfven där med osäkert
ljudvärde. Denna m-typ synes således vara den för 900-talet egendomliga
och man får icke utan högst tvingande skäl förlägga en inskrift med
denna m-typ långt in på 1000-talet, om man också måste medgifva
möjligheten af att en typologisk ålderdomlighet kunnat bibehålla sig
i en enstaka nejd. På grund af det anförda anser jag för högst
sannolikt, att Stephens’ sammanställning af Högby-stenen med slaget
vid Dundee år 1054 är oriktig. Det oaktadt har jag upptagit
trans-scriptionen, ty som jag ofvan anmärkt, just ett sådant ord som Dundi
fyller alla formella fordringar och kan derför vara så godt som något
annat, sedan jag klargjort min ställning till Stephens’ skarpsinniga
tolkning. Och när allt kommer omkring, är denna kanske i modifierad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
