Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 E. BRÅTE. ATS 10: 1
Fonetisk transseription: an kal i auk GuÖmundr pau
rœispu haml pessi œftin Olœifr(f), en byggi i Haristadum.
Hann vaR böndi göÖr, harÖr œi2 gœinpings.
Öfversättning: an kal i och GuÖmundr de reste denna
minnesvård efter Olœifr, som bodde i HaristadiR. Han var
en god bonde, alltid tapper i spjutting.
Blott sista meningen är metrisk:
Hann vclr böndi gödr B
hardr œi gœiRpings A 3
Prof. Bugge anmärker i afseende på denna inskrift:
»Der maa ogsaa henvises til P. A. Säve, Antiqv. Tidskrift
för Sverige I, 109 f.
Stenen findes ved Harsta (ikke som L. feilagtig
angiver ved Högsta) Kirke. Jeg anförer her Afvigelserne
hos S. (d. e. P. A. Säve) fra B.
lighet. Ett personnamn väntar man gerna i ett namn på -staöir.
Men möjlighet finnes äfven, att namnet hade ordet »här» till första
sammansättningsled, ehuru då sannolikt ej som appellativ, utan som
förkortning af en smsg., t. ex. Haf’äldr, Hœrjul†r, se Stark, Kosenamen
der Germanen s. 10. Ordet ’här’ har sannolikt en gång haft i nom.
sg. dubbelformerna ’*hœriR och *harR, se mina anm. deröfver i
Bezzenbergers Beitr. XI, 194. Det här förekommande Häri- kunde vara en
kompromissform af dessa båda eller ock blott den förra, i hvilket fall
det nutida Harsta ej vore den ljudliga utvecklingen af den här
förekommande formen, utan af en biform dertill utan omljud.
2 maf>r madr. Denna öfversättning är föga tilltalande, m har här
utseendet <p och en sådan typ är eljes ej med säkerhet uppvisad för m,
jfr nr 102, not. 8. Måhända bör derför här h insättas, ty denna runa
motsvarar samma typ sannolikt, L. 1033. Derigenom erhölles hapr,
och jag framställer som en osäker förmodan möjligheten att läsa háör
i gœiRpingi »bepröfvad i spjutting (= i strid)», men saknar ex. på dylik
användning af p. p. till liøijja. Om en hypotes kunde stödja en annan,
skulle jag åberopa Atlamdl 9, 3 kend var Kostbera, der öfversättningen
»undervisad var Kostbera» är vida bättre på sin plats än »känd var
K.», men ej kan antagas på grund att henna »to teach» konstrueras
med personen i dat. och saken- i ack. Prof. Bugges tolkning haf>P
’harar7 gör alla dessa antaganden öfverflödiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
